måndag 26 september 2016

Veckomatsedel v 38 - bra matlådemat!

Som ni kanske vet så tycker jag inte så där jättemycket om att laga mat. Jag kan, men tycker det är ganska tråkigt... jag tycker det är ganska tråkigt att äta också faktiskt... särskilt på vardagarna när jag ska äta lunch ensam hemma. Då gör jag oftast något enkelt eller tar fram en färdig matlåda ur frysen.

Jag tror att det finns en och annan som är som jag, eller? Om inte annat så är det jättepraktiskt att ha färdiga matlådor i frysen och plocka fram när man har bråttom, slut på idéer eller som lunchlåda till jobbet. Därför är veckans matsedel helt och hållet med maträtter som passar bra för matlådor! Himla bra va?!

De flesta recept är för 4 portioner, men gör dubbel sats och frys in, så har ni matlådor ett tag framöver. Mycket ris blire... men men...

Måndag: Vitlöksräkor med ris 6 SP / 5PP plus ris
Tisdag: Kassler i ugn med broccoli 5 SP plus ris
Onsdag: Vegetarisk Moussaka 6 SP / 6 PP
Torsdag: Kycklingcurrygryta 3 SP plus ris
Fredag: Krämig fiskgratäng med räkor fr 4 SP plus potatis
Lördag: Köttgryta med ris 3 SP plus ris
Söndag: Spagetti med kasslersås 5 SP / 6 PP plus pasta

Köttgrytan går enkelt att göra vegetarisk genom att använda Oumph, Chilin funkar perfekt med vegetarisk köttfärs eller sojafärs. Så kommer ni rejält ner i SP också  :-)

Ha en fin vecka!


söndag 25 september 2016

Julklappar och pyntad trädgård!

3 månader kvar till julafton!
Jag gillar advent och jul, nyår däremot har jag inte mycket till övers
för. Under advent vill jag vara färdig med allt och bara mysa med
tända ljus och färdiga klappar under en pyntad gran. Självklart har jag de första julklapparna färdiga redan nu!

Den här helgen har vi höstfixat i trädgården, så nu är häckar och gräsmattor klippta, altanen städad, utemöblerna undanställda och ljusslingorna uppsatta. Det är bara tänt några timmar varje kväll eftersom pälsbollen är mörkrädd och inte vill gå ut om det inte lyser. Det som ser mer juligt ut tänder vi till advent. Den rosa slingan vid entrén har lyst varje natt hela sommaren, väldigt praktiskt när man kommer hem sent och ska hitta nyckelhålet  :-)

Jag gillar ljus och har solcellslampor både inne och ute. Inne i trappen står fejkblockljus som går på timer och på kvällarna myser vi med massor av levande ljus. Både för att det är mysigt och för att det höjer inomhusvärmen lite grann. Vi försöker hålla ganska låg temperatur och lullar runt i tjocka tofflor istället.

Och som sagt; de första julklapparna är fixade! Resten ska jag fixa om en vecka när jag åker till Ullared. Bilen ska servas och det gör jag i Smålandstenar, efter den otroliga service vi fick där efter älgkrocken. Jag sover hos bästa Å i Jönköping på söndag och är på verkstaden tidigt på måndagmorgon, där står en bil och väntar på mej som jag får låna medan grabbarna fixar min bil. Det är mycket som ska göras den här gången, så jag har gått om tid på mej att shoppa allt jag behöver (och lite till). Shoppinglistan börjar fylls på rätt bra  :-)

Att ha trädgården fixad känns så skönt! Eftersom jag får ont i händerna så fort det blir kallare ute så kan jag inte vänta för länge med röjning och uppsättning av slingor. Efter två dagars jobb och fyra vändor till sopen är allt klart! Och nu har Nisse flyttat in bland ljusen. Nisse som följde med Martin hem från Berlin för ett par veckor sedan. Där finns en butik fylld med julsaker som han kollade in åt mej. Hade varit livsfarligt för mej att gå in där!

Första advent kommer resten av julgrejerna upp, granen kläs och alla klappar läggs under den. Det är så jag överlever vintern! När julgrejerna försvinner blir det några mörka och tråkiga månader innan våren kommer med ljuset igen. Jag vet att många tycker att jag är ute för tidigt, men för mej funkar det! Hur funkar ni? När börjar ni sätta upp ljusslingor i trädgården? Hur står ni ut den här mörka perioden på året?

lördag 24 september 2016

Lunch med Leif Mannerström mm...

Den här veckan har bara sprungit iväg! Det var måndag och sen var det fredag på en gång på något konstigt sätt. Så kom helgen och då ska man gärna hinna ännu mer än i veckan... å det gör man ju inte...

I måndags var jag på höstens MatPrat för att få veta allt om kommande mattrender och nyheter. Vi fick lunch skapad av Arla Culinary Team som bjöd på rätterna de snart ska tävla med. Det var en skaldjurskorv, oxkind och en massa annat som iaf jag inte skulle komma på att kombinera, men som var otroligt gott tillsammans alltihop! Vi fick med oss flera nyheter hem som jag ska testa nästa vecka och se om det kan bli några spännande recept av.

På tisdagen åt jag lunch på Kronfågels kontor och fick veta allt om höstens nyheter i kycklingväg. Det är mycket fokus på kycklingkorv, så vi fick se hur man gör korv och sedan äta en fantastisk lunch skapad av Magnus Albrektsson och Signe som vann Mästerkocken Junior. Jag är gladast över att det nu finns en falukorv med bara 16% fett, gjord på kyckling. Så nu blir det korvstroganoff inom kort, eller korv i ugn... bägge är favoriter  :-)

Så var det onsdag och då åt jag lunch med Leif Mannerström. Han har länge haft ett samarbete med Dafgårds och nu släpper man fem nya matpajer som jag hade äran att få smaka. Det var en jättetrevlig lunch och jag fick ett bra snack med Mannerström. Jag har varit väldigt skeptisk till paj, tycker det är ganska torr och tråkig mat. Men jag blev faktiskt överbevisad, de här pajerna var goda! Trots att de både frysts och sedan tinats i micro... HÄR kan du läsa mer om de nya pajerna.

Torsdag och fredag har mest gått åt till träning och att komma ikapp. Jag länkar om alla gamla veckomenyer och har snart lagt om hela 2016. Längre bakåt kommer jag inte att gå, då får man helt enkelt acceptera att komma till gamla sidan. Nya sidan fylls mer och mer med material och det ser så otroligt mycket finare ut än den gamla!  Det tycker tydligen läsarna också, för statistiken går spikrakt upp och äntligen har det kommit annonsförfrågningar! Så snart kanske jag tom kan tjäna en liten slant på mitt företag, det tog bara två år...

I helgen ska trädgården städas och höstfixas, sen har jag en lugn vecka framför mej då jag mest ska skriva ikapp och städa inne. Jag kommer hinna med träningen som jag vill och sköta maten, precis som jag vill ha det. Så vågen ska nog belöna mej med ett minus hoppas jag. Trots att det är höst, så känns det ganska ok faktiskt. Visst gör kroppen ont och jag är tröttare än vanligt, men inte så illa som föregående år ändå. Jag ska nog överleva den här årstiden också, om tre månader är det julafton!

torsdag 22 september 2016

Ny intressant information om träning!

Man blir alldeles snurrig av alla råd man får angående träning, men några nyheter som jag hört den senaste tiden är väldigt intressanta faktiskt.

Jag har länge propagerat för att man inte tränar för att gå ner i vikt, utan för att bli äldre och det vidhåller jag stenhårt! Vi går ner i vikt genom att äta rätt och lägger till motion för att kroppen ska må bra och hålla längre. Det kan vi väl vara överens om? Annars skulle ju alla sluta motionera så fort de nått sin målvikt och det är ju inte riktigt det som är meningen...

Med träning menar jag inte hårda styrkepass. MEN ju mer muskelmassa vi har desto bättre blir vår förbränning och då blir det förstås lättare att gå ner i vikt. Men även att hålla den nya vikten blir lättare med lite mer muskler på kroppen, så det är inte så tokigt att kanske ta ett eller ett par styrketräningspass i veckan. Jag gör det i form av cirkelträning på Curves och jobbar då igenom hela kroppen och alla muskler på bara en halvtimme.

Många som vill komma i form börjar tokmotionera! Promenaderna räcker inte tycker man och man börjar springa istället. Ofta med skador som resultat... Visst bränner man mer av löpning, så är det! Men en promenad i snabbare takt kan faktiskt vara nästan lika effektivt som löpning. Den största fördelen med gång framför löpning är förstås att risken för skador är väldigt små och i stort sett alla kan utföra det oavsett utgångsläge. En person med 20-30 övervikt löper ganska stor risk för en överbelastningsskada om h*n börjar jogga, medan en promenad är ganska riskfri även vid stor övervikt.

Den som promenerar och senare kanske bestämmer sej för att börja springa lite behöver dock lägga in lite styrketräning för att kroppen ska hålla när man vill jobba mer på sin löpning. Vår rygg och nacke behöver det nämligen. I vårt i övrigt stillasittande liv blir våra ryggar och nackar hårt prövade och det är många av oss som har rejält ont! Visst kan vi få hjälp av kiropraktor och massage, men ofta handlar det ändå om att stärka våra muskler i bål och rygg. Så vi kommer inte undan den där styrketräningen ändå! Men det kan vara enkla övningar som plankan, utfall, situps osv. Googla så hittar ni massor eller ta hjälp av en PT.

Hur var det då med den nya intressanta informationen? Jo! De nya rönen berättade Michael Mosley om i ett av sina program på SVT för några veckor sedan. Forskning har visat att män tillgodogör sej träningen mer UTAN mat i magen, medan kvinnor SKA ha mat i magen före träning. Våra kroppar reagerar alltså helt olika när det gäller detta. Det var ingen liten skillnad heller, utan ganska många procent. Så nu är det en rejäl frukost som gäller för mej innan jag åker och tränar. Proteindrycker var däremot helt onödigt enligt deras forskning, så den hällde de ut...

Man har också kommit fram till att kvinnor tillgodogör sej träningen bäst de två första veckorna i menscykeln. Även här var det ganska många procents skillnad mot de andra veckorna. För männen finns det ju ingen sån mätning, men de har ju också cykler och borde se skillnad de också faktiskt...

Min slutsats är alltså att man som kvinna ska äta innan träning och absolut inte stanna hemma pga mensvärk! Då tillgodogör man sej träningen på bästa sätt! Så jag fortsätter med mina dagliga promenader, två-tre pass i veckan med lättare styrketräning och tre lagade mål mat om dagen. Det har funkat hittills och kroppen tackar mej genom att värka mindre och hålla vikten åt mej  :-)

tisdag 20 september 2016

Avskyr nytt!

Är det bara jag som inte gillar nya grejer? Jag drar mej för att köpa nya tekniska prylar, ladda ner program och appar för att jag helt enkelt inte orkar lära mej dem! Är jag verkligen ensam om det?

Jag fick en ny telefon av Martin i bröllopspresent, tack och lov var det en likadan som jag hade innan och inte mycket att lära om. Men så installerade han en liten svart låda till tv´n och nu kan jag bara titta på grundutbudet - de andra kanalerna vet jag inte hur man får fram. Jag klarar en av fjärrkontrollerna, den vanliga till tv´n - de andra vet jag inte ens hur många de är eller vad de går till...

Min fina kamera har en grundinställning som jag nästan alltid använder och som tack och lov ger bra bilder. Den har egentligen en massa finesser, men börjar jag utforska den så vet jag inte hur jag kommer tillbaka till grundinställningen igen...

Å nu har vi alltså ändrat portal och utseende på Du i Fokus... så länge jag skriver funkar allt bra, men sen ska det ju in bilder också... de hamnar inte där jag vill och blir inte i den storlek jag vill heller... Det går bra så länge det bara ska vara en visningsbild överst, men ska det in bilder i själva texten går det åt skogen. Det blir helt enkelt skitfult!

Å då blir jag bara så trött. När jag inte förstår hur jag ska göra orkar jag inte ens testa runt särskilt mycket. Jag försöker några gånger, sen ger jag upp och väntar på att Martin kan hjälpa mej. Så är det oavsett vad det gäller, går det inte på första, andra eller tredje försöket - så ger jag upp. Fortsätter jag blir jag bara förbaskad och då blir jag supertrött och kroppen säger ifrån. Hjärnan funkar inte när det gäller nya saker verkar det som - den vill inte ta in nytt.

Så nu sitter jag här, sur på mej själv som inte fattar något och med ett skitfult inlägg... jaja, det är ju ett i-landsproblem... men ett ganska surt sånt! Är det bara jag som är så här? Som vill ha mina gamla vanliga grejer och inte uppdatera mej alls. Invant är bra och bekvämt, jag gillar det!

måndag 19 september 2016

Veckomatsedel v 37

Måndag igen och ny veckomeny! Detta är första veckan med recept från vår nya sida. Nu är det lättare att hitta recepten, gilla, dela och skriva ut dem. Det går att söka i sökrutan och även i kategorier. Allt är inte överfört än, men det kommer vart efter. Vi kommer även i fortsättningen att försöka ha med Smartpoints i recepten  :-)

Efter en hektisk period med mycket utemat är jag sugen på helt vanlig mat med få points. Så jag har försökt att få en bra blandning av kött, fågel, fisk och vegetariskt. Jag gillar snabblagat och få ingredienser, så det har jag också försökt att tänk på.

Här är veckans matsedel, håll till godo!

Måndag: Pasta Carbonara 11 SP
Tisdag: Risotto 13 SP
Onsdag: Kyckling i balsamico- och oreganosås 4 SP plus potatis
Torsdag: Kassler i ugn med broccoli 5 SP plus tillbehör
Fredag: Pasta med zucchini och fetaost 3 SP plus pasta
Lördag: Örtfylld kyckling med tomatsås och oliver 4 SP plus ris
Söndag: Potatis- och tonfiskgratäng 7 SP

Vad gillar ni vår nya sida? Visst är det mycket lättare att hitta recepten? Hjälp oss gärna att sprida nya Du i Fokus så fler kan ta del av våra goda recept  :-)

Ha en fin vecka everyhopa!

söndag 18 september 2016

Frossar i bilder!

De senaste veckorna har varit helt galna med teater eller något annat nästan varenda kväll och knappt någon tid hemma alls. Hundvakterna har varit flitigt inkallade och det dåliga samvetet totalt... Men nu är det lite lugnare och vi försöker komma ikapp med allt igen  :-)

Just nu sitter Martin och jag vid varsin dator och jobbar. Han fixar ny layout till Du i Fokus, som nu fått en .SE-adress och ett helt nytt utseende. Nu ska alla texter från gamla sidan läggas över, två års jobba ska alltså flyttas... post för post... Så med nästa veckas matsedel kommer ni att hitta recepten på nya sidan. Ska bli spännande att se vad alla tycker, lääääskigt!

Å jag sitter och fixar fotoalbum från bröllopet och bröllopsresan. Jag ligger efter totalt, så även albumet från Gambiaresan i januari ska fixas. Sånt brukar jag göra direkt, men den här gången har jag helt enkelt inte hunnit och nu känns det som ett helt berg att jobba sej igenom. Hur många bilder som helst som ska kollas igenom, läggas in och skrivas bildtext till. Ett hästjobb, men kul när det är klart. Jag älskar att sitta och bläddra i mina fotoalbum!

Jag har kört igång en maskin med tvätt, de sista sommarkläderna ska tvättas och läggas undan. Måste ta ett varv med dammsugare och gärna hinna iväg med returpapper, glas och plast till sopen också... Sen borde vi städa trädgården, men det får bli nästa helg. Vi ligger efter med ungefär allt! Det ser ut som en tornado har gått fram här hemma... men med små steg ska vi nog få ordning på torpet!

Jag är ganska säker på att alla har perioder när man bara hinner det mest nödvändiga hemma, har inte ni det? När man kliver ur sängen på morgonen, duschar och borstar tänderna och springer iväg. När man kommer hem droppar man sina grejer nånstans (i vårt fall köksbordet), fixar mat, äter, kastar sej i säng och sen är det samma visa nästa dag. I bästa fall har man hunnit röja hjälpligt efter maten... Jag fattar inte hur folk kan ha så välstädat hemma med skinande golv och rena diskbänkar och samtidigt ha arbete och barn. Sover de inte?

Hur är det hos er? Vad är era tankar kring städning? Är det värt utebliven sömn? Här gör vi så gott vi kan, ingen av oss gillar att städa och är ganska dåliga på det... men vi bråkar heller inte om det! Idag frossar jag i bilder och sen hinner vi det vi hinner, så får vi se hur mycket det blir. Det som blir kvar tar vi helt enkelt en annan dag  :-)

fredag 16 september 2016

Tony Irving till Melodifestivalen!

Tony Irving slutar dansa och satsar på en karriär som sångare! Kom ihåg var ni hörde det först!!! Jag skojar förstås, men lite sanning finns det faktiskt i detta påstående...

Igår var vi på Casino Cosmopol för att se den nya showen Tony & Friends och testa den nyrenoverade restaurangen Jackpot Grill & Bar. Casino Cosmopol är nämligen inte bara spel, där händer en himla massa annat också, som de flesta inte känner till. På förmiddagen var jag där på resmässa, bara en sån sak! Mängder med utställare och intresserade minglade mellan spelborden och hade en jättetrevlig förmiddag. Men nu var vi alltså där för en helt annan sak.

Varannan torsdag tom 24 november har man danskvällar med Tony Irving och delar av Let´s Dance-gänget. Eftersom Tony brutit nyckelbenet är Kristjan Lootus gäst under hösten. Med på golvet är även Cecilia Ehrling och paret David och Malin Watson. Ett otroligt härligt och hjärtlig gäng!

Miljön i Cosmopols restaurang är väldigt familjär och mysig, man blir genast kompis med både gäster och personal. Vi var där först av alla och var ensamma även när danslektionen började, så vi fick en privatlektion i bugg av David och Malin. Jag har aldrig gått någon buggkurs, utan lärde mej på egen hand av hjälpsamma kompisar som 14-åring. Det var både vanlig bugg och volter över dåvarande pojkvännens rygg. Martin och killarna skickade jag iväg på buggkurs för några år sedan och de lärde sej en hel del så jag senare kunde dansa med dem. 

Det var så jag träffade Tony första gången. På en danskryssning när han tvingade killarna upp på dansgolvet, efteråt pratade vi lite och när kryssningen var slut tog vi sällskap till bilen. Under åren som gått har vi stött på varandra lite överallt och är numera vänner. Men jag har faktiskt aldrig dansat med honom... Malin och David fräschade iaf upp våra kunskaper och vi fick några knep som jag inte tänkt på förut. Så nu finns det kanske en chans att vi dansar nästa gång vi får möjlighet.

När showen väl började var det några fler än bara vi där, medan vi åt fick vi både dans och sång. Tony guidade oss genom kvällen, berättade lite om dansens historia och gav oss även ett par sångnummer. Som extra grädde på moset blev det även duett med David. Så nu har vi satsat pengar på att Irving och Watson är med i mellon vilket år som helst  :-)

Showen var ett riktigt glädjepiller! Härlig musik, fina kläder och otroliga dansare! Det där gänget kan verkligen dansa! Man fattar ju varför Cissi vunnit Lets Dance flera gånger! Mellan dansnumren gick de runt mellan borden och pratade med alla som var där.

Maten var helt otroligt god! Till förrätt fick vi en Karl Johansvampsoppa och ett väldigt gott bröd. Till varmrätt serverades en majskyckling med svamprisotto som var himmelskt god! För show, och två-rättersmiddag betalar man bara 310 kr och då ingår entrén till Casino Cosmopol. Det är ett kap! Vill man bara gå ut och äta och ha en trevlig kväll så är detta ett hett tips!

Efter showen spelade Martin på några maskiner en liten stund innan vi tackade för oss och gick till tåget. Det är också en bra grej med Cosmopol, det ligger nära t-centralen! Bara ca 5 minuter tar det att gå till tåget, himla skönt! Vilken rolig kväll vi hade! Och god! Tony och hans gäng är riktiga pärlor, personalen på Cosmopol likaså! Vi har hittat vårt mysställe i Stockholm, hit kommer vi nog att gå en del. Men inte för att spela alltså, utan för att njuta av underhållning och god mat  :-)

torsdag 15 september 2016

Frittata ur nya kokboken Vardagsmat!

Jag har testat en ny kokbok, som jag gillar skarpt! Det är Viktväktarnas senaste kokbok "Vardagsmat - favoriter för alla dagar". Och för alla magar, kanske man skulle lagt till - för man måste ju inte gå på Viktväktarna för att laga maten i kokboken. Det här är mat för alla!

Det är alltså alldeles vanlig mat som Viktväktarna själva skapat, men även medlemmarna och favoriter ur matkassen som de har tillsammans med Citygross. 139 sidor fullpackad med recept och det är fina bilder till alla recept så man ser hur det iaf är tänkt att det ska se ut. Mina rätter ser aldrig lika fina ut som på bilderna och det är nog inte bara jag som har det problemet  :-)

 Kokboken är indelad i Vardagsrätter, Fredagsmys, Lördagsläckert, Sommarvibbar, Höstfeelings och Dessertdags. Det står tidsåtgång och är specificerat i kategorier om fisk, vegetariskt osv. För oss viktväktare kan man även leta recept via Smartpoints och alltså se vilka rätter som har si eller så många SP. Jättebra om man ska sätta ihop en hel meny!

Vi testade en Frittata med fetaost, spenat och paprika som var jättegod! Å den vart ganska lik bilden i boken! Eftersom jag gillar att dela med mej, så ska ni få receptet på Frittatan, så ni kan prova. Vassegoda!

Frittata med fetaost, spenat och paprika
4 portioner - 6 SP per portion

6 ägg
75 g fetaost
70 g babyspenat
1 röd paprika
salt & peppar

Gör så här:
Sätt ugnen på 175 grader.

Knäck äggen i en skål och vispa lätt. Smula fetaosten och blanda ner spenat i äggsmeten. Hacka paprikan i bitar och bland ner den också. Salta och peppra.

Häll äggsmeten i en ugnsform och ställ in i ugnen i ca 15 minuter.

Servera frittatan med en fräsch sallad.

Enkelt och jättegott! Vi tog lite mer babyspenat och delade den sedan på två. 12 SP är ganska ok för en rejäl middag, som vi åt den som. Den funkar även bra som matlåda dagen efter.

Jag kan absolut rekommendera kokboken och kommer att testa ännu fler recept ur den. Där finns bla en Choklad- och Ingefärsbakelse som jag är lite nyfiken på... och flera vegetariska recept som ser väldigt goda ut. Så den här kommer det nog att lagas mycket ur!

Vardagsmat finns att köpa på Viktväktarnas möten, som alla får besöka även om man inte är medlem, och i webshopen!

Smaklig spis!

onsdag 14 september 2016

Det var skitläskigt!!!

Igår var det äntligen dax! Dagen som jag väntat på med skräckblandad förtjusning... Jag skulle äntligen få se The Phantom of the Opera igen, efter 26 år! Jaha, tänker ni... det var ju bara ytterligare en teater... men den här är väldigt speciell för mej.

För exakt 27 år sedan hade den första uppsättningen premiär i Sverige och jag hade äran att få jobba med den då. När vi släppte biljetterna gick kön från Oscarsteatern ner till Stureplan! Det var helt galet! När jag skulle banka pengarna på kvällen, hade jag över 4 miljoner i kontanter och fick poliseskort från sceningången till banken som inte ens låg hundra meter bort. Sånt händer lixom inte idag.

Föreställningen har rekord i Sverige och gick i hela 6 år, jag jobbade med den under ca 18 månader. En av de roligaste arbetsplatser jag haft i hela mitt liv och en av de vackraste. Oscarsteatern är verkligen magisk och jodå, det finns ett teaterspöke där. Han följde med mej ner i källaren varje morgon när jag skulle starta upp datasystemet och tända lokalerna  :-)

The Phantom of the Opera är något av det största som satts upp i musikalväg. Dekoren är helt otrolig! Jag såg den säkert 200 gånger och minns fortfarande vartenda litet ord! Självklart skulle det bli väldigt speciellt att se den på en annan scen med andra skådespelare. Vi umgicks dygnet runt och kände varandra så otroligt väl. Vi hade sju förställningar i veckan, enda lediga dagen var måndagar och då träffades vi alla på Djurgården och spelade brännboll.

Det var VÅR Phantom och nu skulle någon annan ta över den. Men några är faktiskt med även den här gången. Bland annat Anna som sminkar huvudrollen. Anna har gjort Fantomens mask i Sverige och Danmark och nu i Sverige igen. Så vi kan iaf vara säkra på att han ser ut som han brukar  :-)

Med biljetterna i handen satte jag mej på pendeltåget, spänd som en fiolsträng. Hur skulle den funka på en annan scen? Skulle skådespelarna fylla sina pampiga roller? Hur såg elefanten ut? Skulle ljuskronan fungera? Var alla repliker kvar? Hur mycket skulle vara ändrat? Så många funderingar!

Jag hann hälsa på bla Vicky von der Lancken som är kvinnan bakom uppsättningen den här gången. Vi satte oss på våra platser och sen började det! Gåshud! Min första tanke var att kläderna var rätt och att skådespelarna var nästan identiska med vår uppsättning. När Operaspöket drar ner Christine i underjorden kunde jag slappna av, allt satt där det skulle. En och annan replik är ändrad, men det gör inget.

Jag är superimponerad av alla kvinnliga roller, de är helt fantastiska! Dansarna och baletten är magisk! Hannibal är mycket smalare och har samma problem att komma upp på elefanten som föregångaren hade. Jag saknade Bert-Åke som operadirektör, men de här funkade också bra. Madame Giry hade blivit vänligare, hon var väldigt stram och barsk tidigare. Så var de då Phantomen... jag saknade lite av det råa och mörka. Jöback är varken rå eller mörk, han är lite för trevlig på något sätt. Han gör rollen jättebra, men fortfarande är det Mikael Samuelsson som är kung på Phantomen-tronen. Men har man inte sett föregångaren så är Jöback Fantomen, så är det bara!


Jag tycker att detta är en värdig ersättare av "vår" uppsättning. Har man sett versionen på Oscars märker man lite skillnad, men inget som stör. Och har man inte sett den så ska man absolut göra det! För det är något av det mäktigaste som någonsin satts upp! Den kommer inte att slå vårt rekord, men den kommer nog att gå ett tag. Jag hoppas att alla som inte sett den tar chansen att se den, för det finns inget liknande! The Phantom of the Opera är en magisk förställning med underbar musik och vackra kostymer. Den ska helt enkelt upplevas!

Jag är så glad att jag fick möjlighet att se den först, innan jag fick höra något om den. Det var skitläskigt men nu har den skräckblandade förtjusningen bytts ut av ett lugn att detta är helt ok! Det är inte vår uppsättning, men den är en värdig arvtagare. Nu har jag sett den tillräckligt många gånger, jag kan fortfarande varenda replik, men nu känns det faktiskt som jag är färdig med den. Tills det kommer en ny uppsättning om sisådär 25-30 år kanske... vi får se...

Jag är iaf väldigt stolt över att jag har jobbat med den och så otroligt glad över att många av oss fortfarande har kontakt. Snart ska vi ha en ny träff med gamla gänget, 27 år senare. Jag sa ju att vi var tajta  :-)

tisdag 13 september 2016

Surmunnen är borta!

Två behandlingar med Restylane
Som ni kanske kommer ihåg har jag experimenterat en del med hudvård och andra behandlingar under året. Eftersom jag fått frågor om botox och restylane så var jag ju tvungen att testa det med! Man kan ju inte berätta hur det känns utan att prova...

Botox känns lite läskigt, men restylane är ändå så naturligt det kan bli och känns ok, det vågar jag ha i kroppen. Det påverkar heller inte ansiktsuttrycken eller ansiktsrörelserna, som botox gör. Restylane är en kristallklar gel som injiceras i huden i små mängder för att återskapa volym och struktur, det är baserat på en hyaluronsyra som liknar kroppens egen hyaluronsyra. 

Med detta i bakhuvudet träffade jag AnnMargreth på Eriksbergskliniken i Stockholm. En mycket elegant och vänlig kvinna som tålmodigt förklarade hur allt gick till och svarade på min tusen frågor. Jag skulle få minst två behandlingar eftersom jag hade ganska djupa "buktalarveck" runt munnen, en behandling med 5ml av den tjockare vätskan och några veckor senare finjustering med den tunnare.

En förebild togs, lite bedövningssalva las strax nedanför om näsan och sen var vi igång! Innan jag riktigt visste vad som hände hade jag en låååång nål instucken strax ovanför en hörntand som sedan gick hela vägen förbi mungipan och ner i hakan!!! I ett enda nålstick kunde AnnMargreth alltså lägga restylane lite överallt där det behövdes. Det gjorde inte särskilt ont konstigt nog, men ljuden... jag hörde ju hur nålen jobbade sej igenom muskler och senor... Å man har en hel del muskler runt munnen, särskilt om man som jag snackar mycket  :-)

På några minuter var första sidan gjord och jag var alldeles svettig! Å då var det en sida kvar!!! Jaja, man vill ju inte se alldeles sned ut, så det var bara att snällt sitta kvar i stolen och försöka verka cool. Det lyckades sådär... mina veck var djupa och det gick åt rejält med produkt för att få till det, men resultatet syntes faktiskt direkt! Men precis som när ett tyg legat ostruket för länge, så krävs det mer än en strykning för att få det slätt - så är det med huden också. Det skulle alltså ta lite tid och ytterligare en behandling innan det var klart.

Det hettade lite direkt efter behandlingen och var lite knöligt inne i munnen. De största "knölarna" masserade jag med fingrarna och de blev mindre och mindre vart efter. När det gått 2-3 dagar kändes inget alls av behandlingen och den lilla svullnad som fanns var borta redan dagen efter. Efter fyra veckor var det dax för besiktning och påfyllning. AnnMagreth var nöjd med resultatet och gjorde bara små finjusteringar för att släta ut ännu mer. Vi var överens om att ålderstecken med små fina linjer och rynkor runt tex ögon inte är något större problem, men att se ut som en buktalardocka och se riktigt sur ut fasta man är glad faktiskt kan vara ett stort problem för en del. 

Jag har alltid haft en surmun så länge jag kan minnas. På skolbilder från mellanstadiet har jag rejäla linjer från mungiporna och ner, precis som min farmor och pappa har. Det var väldigt intressant att se hur jag såg ut utan... att se ut som jag känner mej - glad! Å va mycket kommentarer jag har fått! Jag vet inte hur många som sagt att jag ser så glad och utvilad ut. Äntligen uppfattas jag som jag faktiskt känner mej!

Resultaten sägs vara långvariga, men inte permanenta. Effekten av en behandling med Restylane syns vanligen 6–12 månader och sen kan man fylla på om man vill. Men det kan synas skillnad längre för vissa och de väldigt djupa vecken som jag hade tar nog tid att komma tillbaka helt. Jag vet inte hur jag ska göra med påfyllning, för lite läskigt var det. Men kanske... vi får se... det var ju kul att känna sej extra fin inför bröllopet förstås. Att se lika lycklig ut som jag var  :-)

Kan jag rekommendera det? Absolut! Det är lite obehagligt, det ska jag inte sticka under stol med, men man ser resultatet direkt! Kostnaden på ca 4000 ska man också ha med i funderingarna, det är mycket pengar - men om man mår bättre av det och har råd så kan det självklart vara värt det. Beslutet måste ligga hos en själv, jag kan bara säga att jag förstår folk som tycker det. Det är faktiskt värt en hel del att se ut som man känner sej, inte bara slippa rynkor och se yngre ut - utan faktiskt se glad ut!

Å ska man göra en sån här sak så tycker jag förstås att man ska känna sej trygg och kunna lita på sin vårdgivare. Och det gjorde jag verkligen med AnnMargreth på Eriksbergskliniken, redan andra gången kändes hon som en gammal bekant som man kom hem till. Jag kan alltså även rekommendera Eriksbergskliniken och de har en massa andra behandlingar också om du är nyfiken på något annat. Självklart ska man kolla upp sin vårdgivare så de är certifierade, vilket Eriksbergskliniken är. Ta inga onödiga risker utan låt proffsen sköta jobbet!

måndag 12 september 2016

Bullets over Broadway - en riktig musikal!!!

Teatersäsongen pågår för fullt och vi har nu kommit till ungefär hälften av höstens premiärer. Jag njuuuuter!!! Ni som inte är riktigt lika fascinerade som jag får stå ut en vecka till, sen lugnar det ner sej.

I lördags var det dax för Göta Lejon  och Bullets over Broadway. Jag brukar gå på publikrepetitionerna, men den här gången fick jag äran att gå på självaste premiären. ALLA var förstås där och ALLA var precis lika begeistrade! Jag pratade med bla Shirley Clamp i pausen och hon var precis lika imponerad som jag av skådespelarna, scenen, kläderna och musiken. Så här ska en musikal spelas!!!

Föreställningen utspelar sig i slutet av 1920-talet där den unga manusförfattaren David Shane (Linus Wahlgren) just anlänt till Broadway. Han får möjlighet att sätta upp sin senaste pjäs tack vare finansiering av den mäktiga gangstern Nick Valenti (Johan Rabaeus) som ser detta som ett tillfälle att göra sin flickvän Olive Neal (Shima Niavarani) till stjärna på Broadway. Dock är hon både krävande och mindre begåvad och ställer till alla möjliga problem för bl. a producenten Julian Marx (Per Svensson). Valenti anställer en livvakt för att skydda ”sitt intresse”, Cheech (Johan Rheborg), som visar sig vara ett geni som kommer med strålande idéer när det gäller manuset. Lagom till premiären finner sig David Shayne intrasslad i diverse komplikationer, inklusive lögner om att Cheechs briljanta idéer är hans egna samt en affär med föreställningens förföriska och något överförfriskade huvudrollsinnehavare Helen Sinclair (Helen Sjöholm).

Rollsättningen är perfekt! Det kunde inte bli bättre! Alla passar perfekt i sina roller och samspelet är totalt! Att se Rheborg steppa var en ny upplevelse, riktigt angenäm! Lisa Stadell som spelar Davids flickvän, drar av två nummer så man får total ståpäls. Hon har en av Sverige bästa röster just nu och många fler borde få upp ögonen för hennes talang.

Shima Niavarani är ett kapitel för sej... ett underbart kapitel... med den mest nasala och gälla röst man kan tänka sej lyckas hon bokstavera sej fram genom hela föreställningen och det är total succe! Bortskämd ser hon sej som universums mittpunkt och kan uppriktigt inte förstå att inte alla gör detsamma.

De fantastiska skådespelarna har fått vackra kläder av Camilla Thulin och ackompanjeras av en lika fantastisk orkester. Allt är fulländat, det finns lixom inget att klaga på! Som musikal är detta en höjdpunkt och något som alla musikalälskare helt enkelt ska se! Även om man bara kan köpa biljetter till mitten av december just nu, så är jag helt säker på en förlängning och då blir detta årets bästa julklapp! Vi får väl se om jag får rätt...

Veckomatsedel V36

Sommaren kom tillbaka några dagar, så härligt! Tyvärr har jag haft häcken full och inte riktigt kunnat sitta ute och njuta av solen, men jag är ändå glad att det är lite varmare igen. Det gör så mycket för humöret!

Förra veckan var en total katastrof! Med teaterbesök nästan varje kväll var det mycket snabbmat, sena kvällar och dåligt med sömn. Som grädde på moset fick jag hem en hel låda med nytt godis från Cloetta... jag som är en godisråtta utan like!!! Såklart blev det plus på vågen, det kunde lixom inte bli annat.

Denna vecka är också med flera teaterkvällar och en del snabbmat, men sen ska jag köra upp på banan igen och göra bättre val. Jag sköter träningen och tar runt 15 000 steg om dagen, så jag har ju inte tappat kontrollen helt. Jag vet hur man fortsätter framåt på rätt väg efter en sämre period, inget konstigt med det eller idé att gräma sej för mycket. Så är mitt liv!

Här är iaf veckans matsedel, jag följer den så gott det går  :-)

Måndag: Pasta med krämig spenatsås 2SP/2PP plus pasta
Tisdag: Krämig fiskgratäng med räkor fr 4 SP plus potatis
Onsdag: Kassler och ananas i ugn 5 SP plus ris
Torsdag: Parmesangratinerad kyckling 5 SP plus ris
Fredag: Skink och svamppaj (mager) 9 SP
Lördag: Vegetarisk moussaka 6 SP/6PP
Söndag: Köttgryta med ris 3 SP plus ris

Åsså en liten höstbonus: Plommonkaka! 18 SP för hela formen!

Ha en riktigt fin vecka och njut av den utlovade solen!

söndag 11 september 2016

Ett måste för dej som gillar teater!



I onsdags såg jag det mesta fantastiska i teaterväg på länge! Kanske på flera år! Och då har jag sett mycket...Vi var inbjudna till Dansens Hus för att se genrepet av Nötknäpparen och kom dit helt nollställda. Vi visste inte ett smack om föreställningen, mer än att det är Tjajkovskij som skrivit musiken. Vi gick därifrån totalt begeistrade! 

Nötknäpparen är nämligen föreställningen du inte vet att du både vill, borde och måste se! Bakom den tudelade affischen göms en helt magisk värld som du sent kommer att glömma. Detta får du helt enkelt inte missa! Alla vi pratat med som sett den säger samma sak; helt magiskt, fantastiskt, otroligt!

Ni kanske såg mellanakterna i Eurovision? De där dansnumren var koreograferade av Fredrik Benke Rydman, som också satte upp Svansjön på Dansens Hus för något år sedan. Hundratals miljoner människor trollbands av mellanakterna i Eurovision och Svansjön sågs av 250 000 personer över hela Europa. Han vet vad han sysslar med alltså!

Fredrik Benke Rydman var tidigare medlem i dansgruppen Bounce och nu sätter han alltså upp en nytolkning av klassikern Nötknäpparen. En version som ingen sett maken till tidigare. I hans version möter Clara (som bor på en soptipp) en vacker balettprins, smutsiga råttor, smaskiga godisfigurer, en nötknäppare med r’n’b i hörlurarna och en organhandlare på jakt efter ett ungt hjärta att sälja till en sjuk kvinna. Med breaking, hiphop, balett och visuella effekter ledsagat med stor humor av scenarbetaren Jörgen, får vi följa med in i en förtrollad värld. 

Dansarna är fantastiska! Alla ingredienser finns där, musik och dans i alla former, kostymer, humor, glädje, sorg och en berättelse som berör. Föreställningen passar alla, särskilt tack vare Jörgens ledsagning. Vi kan lova er 100 minuter av ren njutning! Detta måste ni faktiskt se!!!

lördag 10 september 2016

Måste misslyckas för att lyckas...

Har man bara ja-sägare runt sej är det svårt att förändras och förbättras. Om man alltid lyckas är det svårt att utvecklas och tänka i nya banor. Ibland måste man få ett nej eller misslyckas rejält för att se saken från ett annat håll och få sej en tankeställare.

Detta gäller det mesta tycker jag. Kritik är utvecklande, men den behöver inte vara elak för den skull. Konstruktiv kritik innebär att man får hjälp att se saken ur en annan synvinkel och kanske förslag på hur man kan förbättras eller göra på annat sätt. Det är att hjälpa, inte stjälpa!

I mitt arbete med att utveckla och förbättra min person har jag tagit hjälp både av proffs och av personer i min närhet som jag litar på. Proffsen arbetar ju på sitt sätt och får en att tänka själv genom att leda en genom tankarna på något sätt. Personer jag litat på har inte nödvändigtvis varit mina vänner, utan personer jag respekterat - som en slags mentorer. De har inte behövt vara rädda om någon vänskap och därför kunnat se på mej med andra ögon och gett mej värdefull feedback. Jobbigt, men nyttigt!

Tänk en idrottare som aldrig flyttar fram sina mål. En höjdhoppare som ligger kvar på en meter bara för att han klarar det och inte vill riva... så blir det inga medaljer i längden! ALLA behöver utvecklas och lära av sina misstag för att komma vidare! Vad var det som gick fel, ändra små detaljer, testa igen - om och om igen. Till slut lyckas det! Som när vi lärde oss gå eller cykla...

Samma sak gäller vikten. Om man stadigt har minus på vågen vecka efter vecka, så har man enbart lärt sej att gå ner i vikt. Å det är väl det som är meningen tänker ni... men meningen är ju att gå ner och sedan hålla vikten, inte att gå upp igen för att behöva gå ner igen... Får man inget plus på hela sin viktresa vet man ju inte hur man ska hantera det eller var jämnvikten ligger. Det är därför jag brukar tjata om att låta viktresan ta tid och väva in den i livet. Bragden är inte att gå ner så snabbt som möjligt, utan att lära sej något på vägen så man kan hålla vikten senare.

Man måste få plus då och då, så man vet var gränsen går och hur man ska göra för att inte se pluset som ett oöverstigligt hinder. Många ger nämligen upp när de får sitt första plus på vågen. Livet är inte spikrakt, det går upp och ner, och det gör vikten också. Man kan inte hålla en stadig nolla på vågen efter sin viktminskning, det är faktiskt helt omöjligt. Vikten kommer alltid att pendla upp och ner, särskilt för oss kvinnor. Genom att lära sej vad som ger plus och hur man kommer vidare har man en viktig nyckel för att senare hålla sin nya vikt och aldrig mer komma tillbaka till startvikten igen.

Det låter förstås jättetråkigt! Men tänkt själv: Utvecklas ni av att alla alltid håller med er? Lär ni er något mer än att bara gå ner i vikt om vågen alltid pekar neråt? Motgångar är frustrerande, men det är ändå då vi lär oss mest. Om vi inte kan tillåta oss att misslyckas, kommer vi heller aldrig att lyckas helt och hållet. Så misslyckas, bli förbannade, svär och skrik om det behövs, men knyt sedan näven, se vad som gick fel och lär av misstaget  - så kommer det gå lättare nästa gång det går åt skogen. Och till slut når ni målet och har lärt er något för resten av livet!

Detta är iaf jag övertygad om, även om det kan bli dyra läxor...

torsdag 8 september 2016

PostNord och Puma är inga favoriter...

Äntligen har jag fått mitt nya körkort! PostNord har gjort sitt bästa för att hindra det från att komma fram, men nu har jag det till slut i min hand efter mycket om och men...

Vi har länge haft trassel med posten, mängder av räkningar, inbjudningar och flera tidningar som vi prenumererar på har kommit bort. Vi trodde det var någon som stal vår post och blev noga med att låsa brevlådan, men trasslet har fortsatt. De flesta räkningar har vi nu som e-faktura, men prenumerationerna vill man ju gärna ha och inbjudningar är kul att få - så irritationen har varit ganska stor. Men så blev det lite bättre under senvåren och sommaren, för att nu börja trassla igen... tydligen... Man upptäcker det ju inte förrän man börjar sakna olika grejer.

Jag var iväg till Trafikverket direkt när vi kom hem från bröllopsresan, tog bild till nya körkortet och betalade för detta. Sen väntade jag, och väntade... inget körkort dök upp. Så jag gick förbi trafikverket igen för någon vecka sedan för att höra vad som felat, de frågade om jag betalat båda räkningarna. Båda??? Jag har bara fått en! Så jag fick ett telefonnummer som jag ringde och där fick jag all info jag behövde för att betala räkningen som kommit bort på posten. Nu började en ny väntan... skulle avin med det rekommenderade brevet nå mej?

Kors i taket! Idag kom det! Så nu har jag äntligen ett nytt körkort, med hela mitt nya namn. Ett förnamn mindre och ett efternamn mer. Så här hade jag tänkt att heta resten av livet  :-)

PostNord ligger alltså inte så högt upp på min lista, Puma delar första platsen kan man nog säga. Eller är det kanske Löplabbet? Jag vann nämligen en tävling som Löplabbet och Puma hade tillsammans i våras. Jag vann ett par löparskor till Martin med motiveringen att han efter 60 kg viktnedgång skulle springa sitt livs första lopp och var värd ett par bra skor. Först trasslade det för att han hade för stora fötter. Ok... då kanske man skulle skrivit vilka storlekar som kunde tävla. Men det var klart att han skulle få ett par skor, så de skulle skicka ett par andra... som vi efterlyste efter någon månad. När det gått ytterligare ett par veckor fick vi en ursäkt och som kompensation skulle han direkt få ett par sneakers att använda under sommaren. Dem har vi fortfarande inte sett röken av...

Loppet han skulle springa gick av stapeln i slutet av augusti i de gamla löpardojorna. Senast beskedet var att de nya skorna, plus kompensationsskorna, skulle skickas fredagen för knappt tre veckor sedan... PostNord kanske har haft bort dem också?

Det är lika spännande varje gång vi får post, för det händer definitivt inte varje dag. Oftast är det bara reklam, den adresserade posten lyser oftast med sin frånvaro. Och när den väl kommer är det ett ynka brev eller massor! Precis som ketchupflaskorna, kommer inget, kommer inget, kommer massor! Felet måste ju ligga vid sorteringen, eller? Saknas det folk där? Eller finns det småtjuvar nånstans i kedjan som tycker att vi ska få dyra påminnelseavgifter, som läser ALLAs veckotidning och tror de kan gå på mina pressträffar?

Kan någon vänlig själ tala om för mej var min post är?! Och om Puma (alt LöpLabbet har samma chef??? Det enda jag vill är att ha min post! Och att Martin ska få sina skor, iaf till nästa Bellmanstaffett. Han är redan anmäld. Jag har iaf ett körkort nu, alltid nåt...

onsdag 7 september 2016

Sällskapsresan på China

Igår var det dax att se en av musikalerna jag varit mest nyfiken på den här hösten. Hur sjutton gör man en musikal av Sällskapsresan? En av mina favoritfilmer  :-)

Jag vågar påstå att ALLA i min ålder har sett Sällskapsresan och vet allt om juiceknappen, 4 P, pizzaracer och Peppes Bodega. Många av oss kan nästan varenda replik, men tröttnar ändå inte på att se den om och om igen. Filmen är ca 1 timme och 40 minuter, en musikal brukar vara 2.40... Hur skulle man få ihop allt med alla viktiga detaljer?

Allt börjar förstås i brödrostfabriken. Efter jobbet stöter Stig Helmer ihop med Majsan som ska åka på semester och Stig Helmer bokar spontant en resa till Kanarieöarna över jul. Flygrädd som han är tar han hjälp av en psykolog som skickar med honom ett paket som ska lämnas på en bar och hämtas av "moster". Men hans resväska kommer bort, för att inte moster ska vara utan julklapp kommer Stig Helmers nya kompis Ole på att de kan göra ett nytt paket och lämna på baren. Ni vet ju hur det går, detta var bara för att fräscha upp er lite  :-)

Anders "Ankan" Johansson är otroligt lik Lasse Åbergs Stig Helmer! Han har samma kroppsform, samma tafatthet och samma hållning. Man kunde inte hittat någon bättre! Hans-Erik Dyvik Husby som spelar norrmannen Ole var en trevlig överraskning. Vilken utstrålning! Den enda som är med från filmen är Sven Melander och som hans kompis ser vi Tomas Bolme. Castingen är som vanligt perfekt när Vicky von der Lancken är inblandad, så är det bara!

Å visst är alla viktiga moment med! Man gör lite långbänk av Gubbarnas letande efter Peppes Bodega, det kunde kortas en del. Men i övrigt så tycker jag att allt är lagom avvägt, lagom förändrat och precis så där småputtrigt som det ska vara. Man känner igen sej, vet vad som ska komma i nästa scen och skratten sitter där de brukar. Det är väl egentligen bara sångnumren som är nya, dem har vi ju inte hört förut - men nog märks det att Bengt Palmers varit inblandad och behållit nyanserna från filmmusiken.

Det är såklart en nostalgitripp att se den gamla filmen som musikal. Trots att man vet exakt allt om handling och repliker så är det en föreställning som man roas av. Det känns inte som gammal skåpmat, utan är roligt att se hur man gjort musikal av filmen. Så visst är den värd att se! Men se gärna filmen några dagar innan, så ni har den fräsch i minnet.

Utan att säga för mycket, så finns där ändå en och annan nyhet i musikalen. Kolla in juiceknappen... och vänta bara och se vilka Berra och hans kompis får lift med till Grisfesten... mer än så säger jag inte. Se den bara  :-)

tisdag 6 september 2016

Ny sida av William Spetz!

Nu står teaterpremiärerna som spön i backen! Vi går på publikrepetitionerna av det mesta och den första var igår. Först ut var William Spetz med sin monolog "Mormor, jag vet att du är i himlen, men har du tid en timme?" 

Det var inte likt något jag sett förut. Redan från första minuten är allt annorlunda och oförväntat. Jag vet nästan ingenting om William Spetz, förutom det jag kort sett på tv. En stor, leende mun, snabba repliker och pigga ögon. Å nog är han söt alltid och nog var där många unga tjejer i publiken... men de fick nog en rejäl överraskning...

Borta var de klatschiga, rappa "one-liners"kommentarerna, fram kom istället en otroligt ödmjuk och kärleksfull son och dotterson. En ung man, uppvuxen tätt inpå sin mormor som nu fick ett otroligt värdigt och kärleksfullt avsked. Hela föreställningen känns som en hyllning av en älskad familjemedlem, som gått bort alldeles för tidigt. Men också med små moralkakor som vi nog alla borde få med oss och påminnas om lite då och då.

William stod sin mormor oerhört nära och brydde sej verkligen om henne, även när han fått en karriär. Han var med henne under en lång tids sjukdom och när hon till slut tog sitt sista andetag. Hur många av oss träffar våra nära fast vi bor i närheten av dem? Hur ofta hörs vi ens på telefon? Hur gott samvete har vi egentligen när det gäller våra äldre?

Allt William har är en scen, en bänk och en urna. Det är allt vi ser när vi kommer in i salongen. Vi får också se videosnuttar från hans uppväxt där både mamma, mormor och en liten William syns i bild. Han är helt ensam på scen och på 90 minuter får han oss både att skratta och gråta. Han berättar naket och ärligt om sin uppväxt, från när hans mamma och pappa träffades, till i dag. Hur han blev han.

Det är som sagt väldigt annorlunda och något som iaf inte jag kan påminna mej att jag sett något liknande tidigare. Det kanske inte är något för de yngsta fansen, men definitivt för de lite äldre och faktiskt ungdomar tillsammans med sina föräldrar och deras föräldrar. Inte dumt alls att se föreställningen tillsammans med dem man bryr sej mest om. Man får en rejäl tankeställare om vad som faktiskt är viktigt och hur otroligt fint det är att bry sej om varandra.

Så vi kan absolut rekommendera den! Men glöm då allt vad sprattelgubben Spetz heter och omfamna den lille William istället. Han har en hel del att komma med och det ska vi lyssna på.

måndag 5 september 2016

Veckomatsedel vecka 36

Plötsligt slog det mej att det bara är drygt 3 månader kvar på året. 2016 har gått i raketfart! Om sisådär 15 veckor är det alltså julafton och jag har för ovanlighets skull knappt köpt några julklappar alls än. Jag brukar ju köpa de flesta under sommaren och vara färdig i november  :-)

Det innebär också att nästa stora helg och svårighet för oss Viktväktare är om ungefär 10 veckor, då advent börjar. De närmaste 10 veckorna borde man alltså ta tag i sej själv lite extra för att komma tillbaka till formen man hade innan semestern... Jag är hyfsat duktig... jag tränar och äter som jag ska, nästan... men jag skriver inte upp i checklistan varje dag och sömnen är det lite sisådär med.

Just den här veckan blir maten lite som den blir eftersom jag är borta nästan varje kväll och Martin åker på jobbresa. Men veckomenyn finns där och används när det går, ni som vill kan blanda och ge lite som passar er bäst  :-)

Här är veckans middagar:

Måndag: Räkgryta med majs 5 SP plus ris
Tisdag: Kassler i ugn med broccoli 5 SP
Onsdag: Parmesangratinerad kyckling 5 SP
Torsdag: Pasta med zucchini och fetaost 3 SP plus pasta
Fredag: Purjo och lövbiffsgryta 4 SP plus ris
Lördag: Pulled Tubs 10 SP
Söndag: Fisk i ung med kräftzatziki 4 SP plus potatis

Ha en riktigt fin vecka everyhopa!

lördag 3 september 2016

Enkel och smal äppelkaka

Just nu trillar äpplen ner från grannarnas äppelträd. Så jag tänkte att en väldigt enkelt, snabbt, gott och smalt recept på äppelkaka kunde passa. Vi la ut det i Du i Fokus för ganska länge sedan och det har varit väldigt populärt. Så poppis att tom land.se la ut det i sin nätupplaga  :-)

Så nu lägger jag ut det här med, så alla ni ska få chansen att testa det. Himla gott är det och eftersom det bara är 13 SP (enligt anvisningar med sötningsmedel och lättkvarg) för hela formen är det helt ok att sätta i sej halva kakan själv! När kan man gör det med gott samvete?

Till en form behöver du:
  • 2 ägg
  • 3/4 dl socker (strösötningsmedel för Viktväktare)
  • 150 g eller 1 ½ dl kesella/kvarg (1% för Viktväktare)
  • 6 msk vetemjöl
  • 2 tsk bakpulver
  • 1 krm vaniljsocker
  • 2 äpplen, syrliga (typ Granny Smith)
  • malen kanel
  • 2 tsk mandelspån
  • 1 tsk smör/flytande margarin till formen
Gör så här:
Sätt ugnen på 175 grader, smöra en bakform.
Skala och kärna ur äpplena. Skär i klyftor och lägg i en stor skål. Sikta över kanel (runt en matsked, mer eller mindre beroende på hur mycket kanelsmak man vill ha). Blanda om klyftorna så att kanelen täcker alla klyftorna.

Vispa ägg och socker kraftigt. Blanda torrvarorna och vänd ner de och kesellan i äggsmeten. Blanda väl men försiktigt. Häll smeten i formen. Stick ner äpplena i smeten. Strö på mandelspån. Grädda kakan ca 30 minuter.
Servera gärna med en klick grädde, glass eller vaniljsås.

Just idag testar vi ett annat recept med plommon, så får vi se vad det blir  :-)