lördag 30 april 2016

En myskväll med Babsan på Casino Cosmopol!

Jag vet inte hur det är med er, men jag tycker det är lite kul med enarmade banditer. Nu drar man ju inte i den där armen längre, utan trycker på en knapp... inte riktigt lika charmigt men kul ändå. Det där med roulett, black jack och alla andra spel har jag bara testat men aldrig lärt mej. Jag håller mej till mina banditer  :-)

Igår var vi på Casino Cosmopol här i Stockholm, men inte för att spela utan för att kolla på en show. Jag hade faktiskt ingen aning om att man kan se shower där inne och att entrén bara är 30 ynka kronor! Dessutom finns en riktigt bra restaurang där inne, så det var vi ju tvungna att kolla upp! Under våren har man kört Schlagerkvällar med olik artister, igår var det Babsans tur.

Vi kom till Casinot vid 18 och fick en snabb rundvandring. Det är alltså 5 våningar med olika spelmaskiner, konferensrum och en restaurang. Vart efter kvällen gick kände jag igen mej mer och mer och insåg att det här var gamla Glädjehuset dit vi gick efter föreställningen när jag jobbade på Oscars för hundra år sedan.

Vi passade på att äta en bit mat innan showen. Restaurangen byggs om just nu och därför är menyn ganska begränsad, men vi åt  en ljuvlig oxfilécarpaccio till förrätt, oxbringa med murkelsås till varmrätt och crème bryle till varmrätt. Precis när varmrätten serverades började dock showen, så personalen bar ner vår mat så fick vi äta medan Babsan showade.

Kvällens tema var schlager och självklart blev det schlager! Kenny Solomon var DJ för kvällen och schlagerlåtarna avlöste varandra medan Babsan berättade skvaller och anekdoter. Allt avslutades med en hyllning till Lasse Flinkman med La Dolce Vita. Vi åt vår mat, sjöng med och hade en riktigt härlig kväll!

Babsan (men då var han Larsa) satt hos oss efter showen, pratade lite och hade allmänt mysigt medan Kenny fortsatte att spela schlagerlåtar. Helt plötsligt kom de massor med folk! Det var ett gäng som missuppfattat tiden för showen och nu kommit dit sent omsider. Så Babsan körde en minivariant av showen han redan haft, så vi fick dubbelt upp!

Efter showen fick vi en lite mer detaljerad rundtur och förklaring av hur allt fungerar. Man tar id och foto på alla som går in i casinot. Allt och alla finns registrerade. Eventuella storvinster sätts in direkt på ett konto, den som vinner storkovan går alltså inte ut på gatan med fickorna fulla. Jag var nyfiken på det här med spelmissbruk och hur man hanterar det och det är faktiskt flera personer i veckan som frivilligt portar sej själva och för att häva detta måste man ha ett samtal med någon ansvarig på casinot. Men de allra flesta kan hantera spelandet och håller en rimlig nivå.

Vi spelade dock ingenting, men det kanske blir nästa gång. Vi hade en härlig kväll med riktigt god mat, en härlig show och många skratt. Larsa och Kenny bjöd på sej själva och tjejerna vid bordet brevid var jättetrevliga och hade tydligen koll på både mej och min blogg. Jättekul när folk kommer fram och hälsar!

Till hösten blir det nya shower och då är även köket färdigt. Så vi kommer tillbaka! Att få en hel show med musik, skratt och mys för bara 30 spänn är ju helt galet! Varför har vi inte vetat om det tidigare?  Vi har hört att Tony Irving ska ha dansshower till hösten, så det måste vi ju kolla in! Nån som vill följa med? 30 spänn kan de väl vara värt  :-)


fredag 29 april 2016

Drömvikt

Jag har precis som de flesta andra en drömvikt. En vikt som jag lyckats nå, men inte lyckats hålla. Är det då rimligt att tro att man ska komma dit igen och den här gången lyckas hålla den? Eller ska man vara lite mer realistisk och nöja sej med ett högre mål? Ett mål som man vet att man kan hålla.

Jag har gjort det sistnämnda. Jag siktar på ett något högre mål och vet att jag kan hålla den vikten i längden. Och skulle jag sedan känna att det är rimligt att gå ner lite till så tar jag lite till. I mså steg, vartefter. Huvudsaken är att jag mår bra!

Men det är här jag tror (vet?) att många faller och ger upp. Jag har sett det mer än en gång under mina 14 år i kassan på Viktväktarna. Man sätter ett för lågt slutmål och orkar inte hela vägen fram utan ger upp. Man har många gånger lyckats komma till en hälsosam vikt men inte sin drömvikt och då känner man sej misslyckad. Istället för att glädjas åt framgången, stanna upp och njuta av den och sedan kanske fortsätta neråt. Kroppen är ju ingen maskin som gör som man säger när man trycker på ett kommando, den är oftast mycket klokare än vi själva är och gör det som är vettigast för oss.

Realiteten är att jag inte kommer ner i samma vikt som när jag gifte mej som 22-åring. Eller inte ens i närheten av den vikten. Ung och oförstörd vägde jag runt 50 kg när jag gick uppför altargången. Den här gången väger jag tio kilo mer, har varit gravid tre gånger, varit så stressad att jag gått in i väggen och blivit sjuk för resten av livet och har flera sjukdomar som helt enkelt sabbar för mej när det gäller viktminskningen. Dessutom är jag äldre. Sånt måste man också ta med i beräkningen. Jag har inte samma förutsättningar som för 24 år sedan, det är bara att tugga i sej.

Jag har idag en hälsosam vikt, som jag haft de senaste åren och kan hålla hyfsat bra. Nu ser läget bra ut för att kunna ta ett par kilo till och sen får vi se. Vi har alla en vikt vi absolut inte vill ligga över och min är 60, så länge det inte är en 6a först så är jag nöjd. Det är det just nu; 60,6. 5an är nära, det vet jag att jag klarar enkelt OM jag inte stressar!

Det är min tydligaste bov när det gäller min vikt; stress! Stressen är livsfarlig för mej och det vet jag om. Men vissa perioder är värre än andra och då får man göra så gott man kan. De tre senaste veckorna har varit kaotiska och vågen ökade drastiskt. Men sedan i måndags har jag haft tid för återhämtning och direkt ser jag hur sifforna på vågen minskar. Utan att jag gjort mer än tagit det lugnt. Jag har ätit precis likadant, men sovit bättre och vilat mer.

Min lösning är alltså att ta det lugnt och att äta bra förstås. Träningen är en bonus. En annan del av lösningen är alltså att sätta ett lite högre viktmål, men inom hälsosamt bmi och sedan fortsätta ner om det går och när det går. På så sätt har jag lyckats och lyckas även hålla en hälsosam vikt i längden. Det är inte min drömvikt, men jag kanske kommer dit också. Om jag inte stressar  :-)

Det måste inte gå snabbt, bara det går neråt i längden.


torsdag 28 april 2016

Inte bara vackra - smarta också!

Jag gillar att ge komplimanger och idag vill jag lyfta upp två av Sveriges vackraste kvinnor! Det finns förstås många, många som jag skulle kunna skriva om (och har skrivit om tidigare) men idag väljer jag just dessa två.

Den ena är Yvonne Ryding. Sveriges och till och med Universums vackraste kvinna 1984. Den andra är Susanne Delastacia. Nyhetsankare och enligt mej Sveriges vackraste kvinna 2016. De här två är inte bara så vackra så man får ångest, utan även smarta och jäkligt trevliga!!!

Yvonne träffade jag redan på 80-talet, sen hade vi ett samarbete i mitten på 90-talet och tappade sedan kontakten fram till för några år sedan då vi hittade varandra på Facebook igen. Nu stöter vi på varandra titt som tätt på olika event. Jag är så troligt glad att vi hittat tillbaka till varandra igen!

Susanne fångade mej med sina otroliga ögon genom tv-rutan för ganska länge sedan och när jag träffade henne för ett par år sedan var jag tvungen att gå fram till henne och ge komplimanger för just ögonen. Jag vet inte hur många som gör som jag, men förmodligen inte tillräckligt många. Hon blev både överraskad och otroligt glad och efter det har även vi setts i olika vimmel och håller kontakten via Facebook.

Två kvinnor som kanske upptäckts pga av sitt utseende, men sedan byggt upp varumärken med sin intelligens och numera driver framgångsrika företag. Man kan alltså vara både vacker, smart och trevlig!!! De är 40+ och blir bara smartare och vackrare vart efter åren går, tycker jag! Just när det gäller företagande så tror jag att ålder kan vara en fördel, man ser lite mer vad som är viktigt.

Susanne har häcken full med barn och uppdrag medan Yvonne och jag bara har oss själva och våra företag att tänka på. Yvonnes hudvårdsserie är en succé som hon kämpat hårt med. Skitbra grejer måste jag säga! Har ni inte testat dem så gör det!

Susanne! Vi måste ta en ny bild!
Jag är alltså bekant med två av Sveriges vackraste kvinnor och det är inte utan att man får lite mindervärdeskomplex när man står bredvid eller är med på samma bild. De har lixom allt! Längden, formen, håret... hela paketet! Bredvid dem ser man väldigt mycket ut som en trött halvfigur... inte mycket att göra något åt tyvärr... men eftersom de är så himla mysiga och gulliga så kan man ta det.

Vad jag vill med detta inlägg är att säga att det finns otroligt mycket duktiga kvinnor runt oss, som är värda att lyfta upp lite extra. Jag gör det lite då och då (ja, jag lyfter även upp duktiga män...) men det här är nog första gången jag pushar lite extra för redan kända personer, annars brukar jag lyfta upp "doldisar". Men eftersom en del kanske tror att vackra kvinnor inte har något innanför pannbenet, så kände jag att jag ville ge dessa två lite extra idag. Två tjejer som kämpat för att komma dit de är idag och som kommit långt!

Vem skulle du vilja pusha lite extra för?


onsdag 27 april 2016

En bra ålder

14 år
Man säger att 40 är det nya 20. Å jag måste säga att jag trivs väldigt bra med att vara 40+. Någon sa att då är man tillräckligt gammal för att bli tagen på allvar men fortfarande ganska ung. Det tycker jag stämmer jättebra!

Jag kände mej inte vuxen förrän barnen gick i högstadiet. Då först började folk ta mej på allvar när jag höjde rösten och satte gränser. Är man dessutom lika stor som en smurf verkar det ta tid att bli vuxen i andras ögon. Men när jag var strax under 40 och var tvungen att ta tag i en massa jobbiga grejer och verkligen kliva in i getingbon och faktiskt klarade av att reda ut flera stora konflikter utan att varken få tunghäfta eller börja gråta, då kände jag mej vuxen för första gången.

Att äntligen bli så säker på sej själv att man vågar säga ifrån på riktigt och med argument som är hyfsat genomtänkta är riktigt skönt. Att inte be om ursäkt för sin existens och stå och skrapa bortkommet med foten, trots att man vet att man har rätt. Det kanske är det som är att vara vuxen? Att säga ifrån på "rätt" sätt. Att ta ansvar och våga ta itu med sånt som kanske inte är jättekul, men nödvändigt. Som tex konflikter, missuppfattningar och orättvisor. Sätta gränser för sej själv och andra.

Men att även lära sej att se vad som faktiskt är nödvändigt att göra och kanske strunta i sånt man ändå inte kan göra något åt. I mitt fall handlade det förstås om barnen. Att kräva äldste sonens rätt när han fick jobbigt i skolan. Att sätta ner foten på yngste sonens språkresa när de placerat honom i en familj med andra svenskar, trots att vi betalat extra för att han skulle vara ensam svensk i sin familj. Ungdomarna var redan i Spanien, det var midsommarafton och det blev ett jäkla hallå innan de förstod att vi inte tänkte ta ett busskort som kompensation. Han fick sin familj, de var helt underbara och har kontakt än idag. Att faktiskt gå till rektorn och peka ut en lärare som olämplig. Att kräva rätt vård. Osv osv. Att ta ansvar. Skydda. Ställa till rätta. Om det är att vara vuxen, så blev jag det vid 38 typ. Innan dess gjorde jag det jag skulle, men lite osäkert och obekvämt. Nu gör jag det och sen är det inte mer med det. Jag är inte rädd för konflikter och har väl aldrig varit, skillnaden är att nu ser jag vilka det är värt att ge sej in i. Pick your fights...

Självklart tar sej detta med åldern även uttryck i andra saker. Jag säger ifrån även när det gäller mej och min person. Jag ifrågasätter när folk beter sej underligt runt mej och ber om förklaring. Är det mitt fel vill jag förstås be om ursäkt. Jag har inget behov av att vara folk till lags, men är lite smidigare och behöver inte berätta vad jag tycker och tänker om precis allt. Inte ens på Facebook. Jag håller faktiskt oftast tyst numera, om det inte är något jag verkligen brinner för. Jag kanske har blivit både lugnare och förståndigare.

Däremot bryr jag mej mer om hur jag ser ut och hur jag beter mej. Inte enbart för andras skull - utan för min. Jag vill gilla det jag ser i spegeln och håller på att hitta min stil. Jag testar gärna nya saker och det jag tycker om behåller jag - det andra släpper jag och går vidare. Ungefär så gör jag även med nya bekantskaper. De som är intressanta och genuint trevliga och som verkar tycka detsamma om mej lär jag gärna känna lite bättre. Om de vill och låter mej.

Jag har inget problem med att bli äldre, snarare tvärtom! Det är skönt att inte bry sej så mycket och att faktiskt säga ifrån utan att få dåligt samvete. Att för det mesta kunna se vem som faktiskt tycker om mej för min skull. I de kretsar där jag cirkulerar kan detta vara lite svårt, men jag tror att jag har fått in snitsen. Visst skulle jag vilja vara några cenitmeter längre, snyggare, smalare, roligare och en massa annat. Men jag duger ändå som jag är och gör det bästa av det jag numera har. En rynka här eller där är ju inget man dör av direkt. Gamla tanter med rynkor är dessutom himla söta! En sån vill jag bli!

22 år
Så jag tycker att jag har en himla bra ålder och det tycker jag numer varje gång jag fyller år. 46... och snart nygift som när jag var 22. Jag tror på skrattet! Att skrattet och kärleken till livet håller en frisk och då kanske man känner sej yngre. Jag tycker ju iofs att vissa av mina klasskamrater ser jättegamla ut och får ofta höra att jag inte ändrat mej alls. Det har jag visst. Men jag blir mer och mer jämnårig med mina barn... Jag tycker nog att min bästa ålder är nu och framåt. Det är ganska jobbigt med alla krav som ung. Att ha små barn osv.

Vad tycker ni? Hur gamla är ni? Gillar ni åldern ni är i? Vilken ålder är bäst? När är man egentligen vuxen? Å när är man gammal?

tisdag 26 april 2016

Svårt med kläder

När man är kort och dessutom kurvig är det ganska svårt att hitta kläder tycker jag. Visst finns det kläder, men det mesta är för långt eller för dyrt. Jag är 156 cm lång och drar 38 runt rumpan. Att hitta byxor som passar direkt är nästan omöjligt. Nu är det iofs lite lättare när det är modernt med 7/8-delsbyxor, de passar nämligen perfekt  :-)

För något år sedan var jag på pressvisning och hittade Klingel (då hette de Wenz) och hade lyckan att vinna ett presentkort. Jag behövde en vinterjacka och hittade en tjock, härlig jacka som har hållit mej varm två vintrar nu. Den står emot precis allt och jag som är så otroligt frusen är väldigt glad i min fina jacka. Den ska nog gå precis nedanför rumpan på normallånga, men går ner till låren på mej vilket är perfekt när det är kallt!

Samtidigt som jag fick hem jackan chansade jag även på ett par jeans. Å tänk att de passade perfekt! Å de var inte ens 7/8-dels... Klingel har faktiskt byxor för korta personer! Jag var alltså väldigt nöjd med mitt första köp och nu har jag fått hem en kort festjacka och en längre rosa vårjacka.

Grejen med Klingel är att de har kvinnliga plagg, med lite finess. Min svarta jacka har en guldkedja längs hela kanten, jätteläckert och drar blickarna till sej. Den har dessutom trekvartsärm och blir inte ens för lång i ärmarna!

Jag har alltså hittat ett ställe där man tar hänsyn till mina centimetrar eller kanske avsaknaden av centimetrar. På Klingel hittar jag kläder som passar mej utan att lägga upp eller vika upp. Så om du lixom jag är lite kort i rocken och har svårt att hitta kläder, ta en titt själv! Du kanske också hittar något för dej!

Vi smurfar måste hålla ihop och tipsa varandra när vi hittar något bra  :-)


måndag 25 april 2016

Veckomatsedel v 17

Nu måste jag styra upp min tillvaro igen! Veckans matsedel är därför favoriträtter med låga SmartPoints. Smalt behöver ju inte innebära att man offrar smaken. Så här finns god pizza, härliga pastasåser och kyckling som funkar även till fest. Två månader kvar till midsommar  :-)

Måndag: Pasta med krämig spenatsås 2 SP/2PP plus pasta
Tisdag: Kassler och ananas i ugn 5 SP plus ris
Onsdag: Snabb lövbiffsgryta 5 SP plus ris
Torsdag: Krabb- och räkgratäng 8 SP
Fredag: Blomkålspizza 4 SP/4PP
Lördag: Kyckling i ugn med färskoströra 7 SP
Söndag: Krämig citron- och vitlökspasta 6 SP/4PP plus pasta

Ni får en bonusrätt som funkar som bra lunch eller enkel middag när man inte orkar stå vid spisen:
Vegowraps 

Ha en riktigt fin vecka!

söndag 24 april 2016

Inte hela världen!

Nu ser jag äntligen slutet på tre galna veckor. Det har varit massor att göra, massor med godis, massor med mat och massor med dålig koll. Å massor med plus på vågen. Typ 2 kilo... i min värld massor. Men vet ni? Det är faktiskt inte hela världen!

Visst är det surt att ställa sej på vågen och vecka efter vecka se att pluset blir allt större. Men jag har ingen att skylla på, det är jag själv som valt och stoppat i mej varenda liten smula. Kanske inte så genomtänkta val alla gånger, men men... Istället för att stadigt gå ner mina två kilo till bröllopet har jag gått upp ytterligare två.

Även som Guldmedlem måste man alltså ha koll och det är inte det lättaste att hålla vikten heller. Jag visste att april skulle bli knepig ur viktsynpunkt, så är det ibland. Det är lixom det som kallas livet. Man kan inte vara nitisk och stenhård varenda dag, året om, livet ut. Det är inget liv att leva så! Så jag tar mina kilon för vad de är och tänker att det är faktiskt inte hela världen. Just de två kilona kommer jag att gå ner snabbt, de andra två är det värre med. Men jag har en plan!

Maj är lite lugnare, så träningen och promenaderna kommer nog att funka hyfsat. Å bara värmen kommer på riktigt kan promenaderna bli både längre och snabbare. Juni blir ännu lugnare, det är då jag ska lägga in stöten för de där sista två kilona. Å finns de kvar i juli har jag några veckor på mej då också. Ingen panik alltså. Å kommer jag inte hela vägen så är det ändå ok, även om jag inte kommer att vara helt nöjd. Min målvikt är 60, då är jag precis inom normalt bmi och absolut inte smal. Men det är upp till mej att kämpa mer om jag ska bli nöjd. Ibland är det värt kampen, ibland inte. Jag vet att jag kommer till 59 utan problem, det är sedan det blir svårt. Att komma till 58 är alltså målet, går det så går det. Det är min verklighet, jag kommer aldrig bli trådsmal!

Idag börjar alltså en lugnare period. Nu är nästan hela godisvinsten uppäten, Lakritsfestivalen är över och dagarna lugnare. Jag har bara tre uppbokade dagar nästa vecka, resten av tiden går till mej! Tyvärr ser det ut att bli ett riktigt grisväder, så de långa promenaderna blir nog inte av. Kom inte dragandes med "dålig väder, bra kläder osv". Det funkar inte så för mej! Jag fryser inifrån oavsett om jag är inne eller ute, jag tror det beror på fibron. Jag är extremt väderberoende tyvärr.

Med exakt 3 månader kvar till bröllopsresan är det alltså dax att få ordning på allt. Klänningen ska sys om, hindersprövningen ska tas ut, vigselplatsen ska bokas och vikten ska alltså fixas. Ungefär 90 dagar... jaja, 2-3 kilo ska jag väl klara. Om inte, så är det inte hela världen. Det blir som det blir helt enkelt. Man måste ju ha ett liv också!


lördag 23 april 2016

Vinn Mästerkockens kokbok!

Då sparkar vi igång en ny tävling!

Den här gången kan två av er vinna Viktväktarnas kokbok Smart Vardag av Amir Kheirmand. Kokboken bjuder på massor med härliga maträtter som passar oavsett om du följer Viktväktarnas program eller ej.

Tävlingsreglerna är som vanligt enkla:
* Följ bloggen på FB HÄR!
* Berätta vilken som är din favoriträtt (och gärna hur den lagas) i en kommentar här nedan och ange även din mailadress.
* Dela gärna inlägget på din egen FB så får du en stjärna på himlen  :-)

Tävlingen avslutas 8/5 kl 23.59

Lycka till!!!


fredag 22 april 2016

Svart bälte i lakrits!

I helgen går årets Lakritsfestival av stapeln i Globen. Mängder med lakritstillverkare står på rad inne i Annexet och vill inget hellre än att locka lakritsfantasterna till just sin monter. Jag är galen i lakrits och jag tror att det var Calle med Lakritssåsen som sa att jag borde ha svart bälte i lakrits  :-)

Ända sedan jag var liten har jag tyckt om lakrits i alla fomer, annars brukar just den smaken komma med åren. Jag kommer ihåg hur jag brukade norpa godis i vår tobaksaffär när jag var bara 4-5 år. Salmiakgrodorna stor längst nere till höger i godisdisken, alldeles perfekt i min höjd och enkelt att snabbt ta en och smyga in i munnen utan att någon såg. Trodde jag... Alla visste om att jag gjorde det men lät mej hållas.

Sen har favoriterna växlat. Länge var det Lakrisal, sedan en särskild lakritsklubba med Drakula tryckt på pappret. Sen kom första kulglassen med lakritssmak, å så gott! På Huddinge Sjukhus fanns en riktigt god glass som yngste sonen och jag brukade lyxa med efter någon av alla behandlingar vi var där för.

Just nu är favoriterna flera... Det är bla Berikssons lakritskulor, Fazers Salmiakki, Calles Lakritssås och Haupts chok. Det kan finnas fler... Å alla får jag smaka imorrn!!! Imorrn klockan tio öppnas himlen för alla lakritsälskare! Då struntar jag i allt vad Viktväktarna, viktminskning och smartpoints heter! Då går jag all-in i lakritshimlen och bara njuter!

Jag har smakat både menyn som Douglas Spiik (numera Lakritskocken) ska laga åt er och årets Lakritsdrink som Jennie och Bistro Mammsen bjuder på och kan lova att allt är tipptopp! Förra året testade jag Sparadisets lakritsmassage och den kan jag rekommendera även i år. Liv Sandberg har baka en otrolig tårta i bara lakrits, som också är jättegod! Hon är helt otrolig oavsett vad hon får i händerna! Man kan göra olika provsmakningar, se lakritsens historia och en massa annat. Klart jag inte kan hålla mej därifrån!

Jag vet att några av er som följer bloggen gillar lakrits också ska gå på festivalen. Ni måste komma fram och hälsa om ni ser mej! Har hört flera på senaste tiden som sett mej på olika platser men inte vågat hälsa. Varför då? Jag lovar att jag är snäll som en lammunge och bara tycker det är kul att träffa er  :-)

Så vi se väl i Lakritshimlen imorrn?

onsdag 20 april 2016

Coolaste eventet någonsin!

Jag har varit på massor med roliga event. Det har varit premiärer, invigningar och en massa annat skoj. Oftast går det till på samma sätt; finklädda människor fotograferas på en röd matta, får ett glas champagne, minglar, äter snittar, tar selfies osv. Här om dagen var vi på invigningen av nya Scandic Continental på Vasagatan och det var något helt annat än vanligt!

Redan vid inbjudan var allt annorlunda. Det kom ett kort med en webbadress, inget mer. Man var tvungen att gå in på webbsidan för att få veta vad det var. Där fick man först se en kort videosnutt och sedan datum och tid. Inget mer. Efter anmälan har vi fått korta sms med mer information lite då och då.

Dagen innan invigningen kom första sms:et från Peter Stormare, som sedan var den som styrde oss med järnhand. Vi kom dit som vi fått veta, inte galaklädda, klädkoden var "casual". På plats delades vi in i två olika grupper och alla fick varsitt armband, vår färg var blå. När vi trätt armbandet på handleden kom nästa sms, det sa att vi skulle ta hissen upp till våning 8. Där skulle alla i blå grupp börja sitt mingel. Där intogs champagne på den fantastiska takterrassen, med utsikt över Stadshuset och Munchenbryggeriet.

Efter en stund kom nästa sms med instruktionerna att vi skulle gå åt ett visst håll. Vi gjorde som vi blev tillsagda och fick på så sätt se fyra av hotellrummen i olika storlek och standard. Så fina och mysiga! Alla rum har fönster som år från golv till tak och har en inredning i olika gråa toner. Så fina och jag skulle gärna bo där! Vi gick runt med bla Janne Schaffer och Hasse Brontén.

När vi sett rummen kom nästa sms, då skulle vi ta hissen ner till plan 2. Där fick vi lära oss grunderna i att mingla, hur vårt kroppsspråk bjuder in till eller utestänger från sällskap. Så fick vi testa våra nya kunskaper och även se konferensrummen på den här våningen. Sen kom nästa sms; gå till plan 1 eller 3 där finns mat! Det behövde man inte säga två gånger, nu var vi hungriga! Här serverades små tallrikar med olika rätter, allt var jättegott! Det var förrätter på våning 3 och varmrätter på våning 1, vi åt tills vi var nöjda och sedan kom instruktionen att efterrätt och kaffe serverades på entréplanet. På det här sättet hade vi alltså fått se hela hotellet på ett mycket annorlunda sätt. Hur smart som helst!

Klockan 20 kom ett sms som sa att Peter Stormare tog emot oss i loungen. Vi hade dock redan åkt hiss med honom tidigare på kvällen, men gick förstås dit ändå och kollade vad som hände där inne. Där var det "selfie-tajm" med Stormare, han sa att han nog tagit 500 bilder under kvällen och då var det fortfarande flera timmar kvar. Vi var 900 gäster  :-)

Vi satt i baren ytterligare en stund, pratade med lite bekanta och hade jättetrevligt. Det var en jättemysig kväll och man ville inte att den skulle ta slut. Men vi har ju en hund att ta hänsyn till, så det var bara att pallra sej hemåt. Idag kom sista sms:et som tackade för en trevlig kväll. Vi tackar vi med! Allt var så otroligt välarrangerat, smart och annorlunda och vi är så glada att vi fick komma och vara med om detta. Wonderlant event har verkligen höjt ribban på eventskalan, det här var så roligt! Tack Wonderland och Scandic för en fantastisk kväll!

Scandic Hotell är himla fint, ligger perfekt och har god mat. Här vill jag gärna bo någon gång och testa frukosten. Jag älskar hotellfrukostar och med allt annat som är perfekt måste ju vara frukosten vara något alldeles extra. Vi får väl se om jag någonsin får veta det...


måndag 18 april 2016

Veckomatsedel V16

Kyckling med timjan- och senapssås
Med knappt tio veckor kvar till midsommar är det väl en och annan som kanske börjar få lite panik. Men coola ner er, det kommer en ny midsommar nästa år! Man ska gå ner i vikt för resten av livet, inte bara för en enda sommar. Så fortsätt bara framåt och gläds över varje minus. En dag kommer ni i mål!

Här är veckans matsedel:

Måndag: Kyckling med grönsaker i ugn 4 SP plus potatis
Tisdag: Vitlöksräkor med ris 6SP/5PP plus ris
Onsdag: Vegetarisk Moussaka 6 SP/6 PP
Torsdag: Färsspett med raita från 6 SP
Fredag: Krabb- och räkgratäng 8 SP
Lördag: Kyckling med timjan- och senapssås 6SP plus ris
Söndag: Köttfärslasagne med keso 12 SP/11PP

Ha en riktigt fin vecka!

söndag 17 april 2016

Nya skor, naglar och deklarationshat!

Tiden går så otroligt fort! Det känns som alldeles nyligen när vi stod med all packning och skulle iväg till Gambia. Men det är nästan fyra månader sen... Sedan dess har det hänt en hel del och händer en hel del hela tiden.

Just idag har vi varit till Skärholmen och köpt skor till både mej och Martin. Jag behövde lite snyggare gympadojor/sneakers som går att ha lite överallt. Det är inte så lätt att köpa skor åt mej längre, mina gjutna sulor ska få plats och de ska gärna gå att bygga klack på. Jag får bygga om två par skor per år och då gäller det att välja noga. Jag tror att ett av paren jag köpte idag ska få ta en tur till ortopedverkstan.

Nästa vecka är det sk pressvecka och då gäller det att ha bekväma skor. Under 2-3 dagar har nästan alla PR-byråer öppet hus och man vill gärna hinna med så många som möjligt för att samla så mycket material som det bara går om kommande säsongens nyheter. Ungefär 30 ställen ska jag försöka hinna med och det kommer bli måååånga steg! Oftast har man dessutom massor att bära i slutet av dagarna, så det blir värsta träningspasset.

Men veckan börjar med träning och andra behandling av fettsprängningen och direkt efter det en invigning av ett nytt hotell inne i stan. Invigning betyder snygga naglar, så eftermiddagen har gått åt till nagelfix. När det gäller nagellack har jag ett par favoriter, bla Depend och Idun men nu har även Lumenes gellack hamnat där också. Alla de här lacken håller sej snygga länge, så det jag lägger på idag är fint hela veckan.

Idag har vi även fixat de förhatliga deklarationerna. Inte ens i sista minuten!!! Jag är inte kompatibel med siffror och papper och har aldrig varit, så det får Martin ta hand om. Förr om åren har det varit min pappa som gjort det och det har nästan alltid slutat med att jag blivit frustrerad över något papper eller siffra som inte stämmer eller hittas. I år är första gången jag kan göra allt på nätet, förut har det alltid varit något med företaget, huset eller mina aktier som inte gått att deklarera elektroniskt. Å då ska man inte bara skriva allt för hand, man ska hitta en sån där förbenkad brevlåda också! Och de växer inte på träd, som de gjorde förr. Varför skickar hon inte med posten, tänkte ni nu. För att jag inte litar på posten! Jag saknar hur mycket post som helst och tänker inte bli skyldig 2000 spänn för att min deklaration kommit bort. Så hittills har jag (eller pappa) letat upp den där brevlådan. I år behöver jag inte det. Nu är allt klart, deklarationen är inskickad elektroniskt och det känns otroligt skönt!

Helgen har alltså varit produktiv och gått åt till en massa "måsten" som känns skönt att ha stökat undan. Veckan som kommer blir det inte mycket gjort på hemmafronten alls. Jag är borta massor, hundvakten får nästan bo här och Martin får sluta så tidigt han kan eftersom jag är ute och springer på stan. På fredag kommer jag att vara helt slut och bara sitta i soffan och stirra rakt fram. Typ.

Men lite har jag förberett. Veckans matsedel kommer ut som vanligt imorrn. En matsedel som jag förmodligen inte kommer att kunna följa själv, men den är jäkligt bra! En massa god mat! Så ha koll på den och ta de rätter som lockar er. Vågen kommer att peka åt helt fel håll imorrn pga allt godis, men det struntar jag i just nu. Det är som det är.

Hoppas ni får en fin vecka och att solen kommer tillbaka till oss alla. Livet blir så mycket enklare med lite sol på näsan. Eller hur?


lördag 16 april 2016

Skulle det gå idag?

I tisdags var jag och Martin på premiären av Carmencita Rockefeller. En sann berättelse om hårfrisörskan från Skåne som lurade i hela societeten att hon hörde till familjen Rockefeller, var prinsessa av Japan, långt kommen forskare inom cancer, hemlog agent och en massa annat. Folk var helt förblindade av henne och trodde henne utan minsta misstanke eller motfråga. Det gick så långt att hon blev nominerad till nobelpriset!

När allt till slut uppdagades nekade hon inte utan konstaterade mer att det börjat som en lek och sedan varit så enkelt att lura alla att det bara fortsatt och gått längre och längre. Till slut hade hon börjar förakta alla korkade människor som gått på farsen men var lite beroende av den dyrkan hon blivit utsatt för. Behovet av rampljus och bekräftelse har jag skrivit om förut och här var just det väldigt tydligt. Man blir förälskad i, och beroende av, uppmärksamheten och söker sej till det som en slags drog.

Sånt ser vi tydligt vid varenda event vi besöker. Hur folk söker röda mattan och snabbt kastar sej över veckotidningarna några veckor senare för att se om de är med på bild. Jag kan stå lite vid sidan om och fascinerat titta på och se hur folk slickar i sej strålkastarljuset. Men hur många som står där bland fotograferna har blivit kända pga något de verkligen åstadkommit? Och hur många är som den där hårfrisörskan?

Just på Carmencita Rockefeller träffade jag bla Bert-Åke Varg, som verkligen gjort massor! Trots detta har han inget behov alls av rampljuset, han ställer sej mest framför kamerorna för att det förväntas av honom. Sen finns det ett gäng andra personer som varit med i någon dokusåpa och blir upprörd när man inte känner igen dem. Å det finns flera som återkommer i veckotidningarna som faktiskt inte gjort sej kända för något alls, men som ändå är på varenda röd matta som går att hitta. Skulle ni se en bild på dem skulle ni inte kunna namnge dem. Å då tänker jag på Carmencita, eller Solveig som hon egentligen hette.

Hade hon kunnat dra sin historia och kommit så långt idag? Förmodligen inte. Eller? De där okända personerna på röda mattan som ingen kan namnet på kan ju... så varför inte? Nu kan man iofs kolla upp folk via internet och sociala medier, men det går nog att luras ändå. Kanske inte lika grovt, men till viss del. Å folk dyrkar ju kända personer även idag, så varför inte? En del verkar ju kunna säga precis vad som helst utan att ifrågasättas alls. Människa är ganska naiv och konflikträdd och tror hellre på det någon säger än verkar obekväm och frågar. Precis som man hellre nickar och håller med än frågar om det är något man inte förstått, man vill ju inte verka dum...

Så Solveig hade nog kunnat dra sina valser även idag, även om hon nog inte kommit undan som vare sej Rockefeller eller Prinsessa av Japan. Sånt är ju lite för lätt för att kolla upp. Men mycket annat hade hon nog kunnat slå i både kreti och pleti. Dyrkad hade hon nog också kunnat bli. Skrämmande tanke.

Hur som helst så var föreställningen otroligt sevärd, välspelad, rolig och tänkvärd. Lite väl tänkvärd kanske eftersom jag tänker på den fortfarande och till och med får lite obehagskänslor av hela historien. Jag avskyr lögner! Jag blir illa berörd och förbannad. Jag blir även besviken och undrar vad det är som gör att någon ljuger. Vissa gör det nog av gammal vana. Andra pga konflikträdsla och att det är enklaste (fegaste) vägen ut. Men man blir ju alltid påkommen! Det lönar sej aldrig i längden att dra en vals oavsett vad det gäller. Dessutom är det enklast att hålla sej till sanningen och slippa komma ihåg vad man sagt senast.

Som ni ser finns mycket tankar kring detta och därför tycker jag att ni också ska se föreställningen. Men ni får skynda er, för det är bara 4-5 tillfällen här i Stockholm. Så passa på! Och återkom gärna med era funderingar kring lögner, bekräftelsebehov och konflikträdsla. Spännande, men även ett ganska obehagligt ämne faktiskt. Vad vet vi om folk? Vem talar sanning?


Pauluns Supermix

Jag är medlem i Buzzador och då får man testa lite olika grejer då och då. Den här gången hade vi turen att få testa mat, närmare bestämt Pauluns Supermix. Vi fick hem den lila förpackningen, men det finns två andra färger också. Jag var glad att det var just denna vi fick testa, eftersom de andra är med bönor av olika slag och det har jag lite svårt för.

Supermixen vi fick testa är med rött råris, gröna linser, quinoa, brunt råris och pumpafrön. Den har både stora och små bitar och är både mjuk och med tuggmotstånd. Jag gillar quinoa som den är, i den här blandningen kändes den lite "lyxigare" än jag tidigare ätit den.

Det tar cirka 20 minuter att tillaga mixen, men man kan göra en laddning och ha färdig i kylen ett par dagar. Jag har den gärna som utfyllnad och kolhydrater i en sallad eller som tillbehör till en kycklingfilé eller en köttbit. Med en enkel sås gjord på turkisk yoghurt och kryddor så blev det väldigt gott med en vegetarisk schnitzel från Hälsans Kök och Pauluns Supermix. Å jag höll mej mätt länge!

För oss Viktväktare är Supermixen ganska dyr i SmartPoints, hela 5SP för 45 gram (rå vikt = en portion). Å andra sidan blir man rejält mätt och står sej länge. Å jag tycker att den är himla god! Så visst kan jag rekommendera den!

Vill du också testa grejer? Då kan du anmäla dej HÄR och skriv gärna att du är värvad av mej :-)


fredag 15 april 2016

Dröm eller mardröm?

Jag älskar lakrits, men har ju ett vikt mål till bröllopet, så godis får egentligen inte plats i mitt liv just nu. Ändå kunde jag inte låta bli att tävla om en korg med lakrits på Lakritsens Dag i tisdags och självklart vann jag. På bilden såg man inte hur stor korgen var, så när jag hämtade den fick jag en liten överraskning... den var rätt stor...

En stor korg full med lakrits av olika slag är en våt dröm för en lakritsälskare som mej, men det är samtidigt en mardröm för den Viktväktare jag är. Jag ska dessutom hålla mej ifrån snabba kolhydrater så mycket det går under den här fettsprängningsbehandling som jag just nu håller på med. Inte lätt!!!

Här står alltså en gigantisk korg med lakrits i mitt vardagsrum som jag egentligen borde gömma undan. Eller också borde jag äta upp det direkt så det är borta. Alternativet är att äta lite varje helg... tyvärr funkar inte det för mej när godsakerna finns i närheten. Godis ska ätas, gärna mycket och NU! Jag kan inte ha det hemma helt enkelt och det vet jag. Därför brukar jag köpa åtta bitar varje fredag. Åtta bitar av mitt favoritgodis och det brukar räcka. Nu har jag betydligt mer än åtta bitar hemma...

Jag är rädd för att det kommer att bli ett moffande utan dess like i helgen. Då få det väl bli så då. Sen är det slut och jag kan återgå till mina normala vanor. Tills nästa helg, då är det lakritsfestival... och jag ska förstås dit. Jag både vill och måste, har tävlat ut biljetter dit ju!!! Vill du gå så finns en tävling på instagram och en på facebook, båda för Du i Fokus (inte mitt privata instagram alltså). Så min lakritsbubbla är alltså inte över iom att lakritsen här hemma är slut, den fortsätter med både pressvisning och Lakritsfestival nästa vecka.

Så här är det för mej! Jag går "all-in" och så händer det nåt. Jag vet att det brukar vara så och tar det inte allt för allvarligt. Därför har jag tränat extra hårt och tagit extra långa promenader under veckan, som lite kompensation. Herre Gud! Världen går inte under för att vågen står still ytterligare en vecka eller visar lite plus igen. Det ordnar sej när godiset är uppätet  :-)

Man har bara ett liv och då gäller det att leva! Jag vet hur snabbt det kan vara slut... jag har en normalvikt fortfarande, även om det är på håret. Ett par veckor har vågen gått åt fel håll och det gör den kanske ett par veckor till. Jag får väl träna lite mer och lite hårdare för att hålla bort det värsta och sedan sköta maten så gott det går. Om ett par veckor är allt lugnare och då tar jag tag i maten på riktigt igen. Solen gör sitt till mitt välmående och livet blir lättare.

Man kan inte vara för hård mot sej själv! Jag kan inte leva ett liv med pekpinnar varenda minut, då blir det inget roligt liv. 48 veckor om året sköter jag mej, det har funkat hittills. April var en dikesskörning, då får väl maj bli bättre. Ingen ide att straffa sej eller gräma sej, det blir inget bättre av. Man får göra så gott man kan helt enkelt.

Dröm eller mardröm? Vad hade du gjort om du vunnit en hel korg av ditt favoritgodis?


torsdag 14 april 2016

100 dagar kvar!

Det närmar sej! Om 100 dagar är jag gift och på väg till Barcelona på bröllopsresa!

Namnet har ordnat sej, Martin hämtar sitt nya pass idag. Om några veckor ska vi ta ut hindersprövning och allt annat som behövs inför vigseln. Platsen ska bokas och i bästa fall har vår vigselförrättare fått sin vigsellicens snart. Klänningen ska sys om, Martin ska köpa kostym och blommor ska beställas. Sen är allt fixat och vi ska glatt säga JA till varandra med tindrande ögon  :-)

Båda Martin och jag tränar som tokar för att se ut som vi vill på bröllopsfotot. Han har börjat gå på gym och kör med skivstång tre gånger i veckan, jag håller till på Curves och går långa promenader med pälsbollen. På helgerna tar vi promenaderna tillsammans förstås.

Sen åker vi alltså på bröllopsresa! Den börjar i Barcelona, där vi har en eftermiddag och kväll. Dagen efter kliver vi på fartyget Harmony of the Seas som ska ta oss till bla Rom och Venedig. I 12 dagar åker vi runt i Medelhavet med stopp lite här och där. Får vi ordning på uppkopplingen så kommer jag att blogga, instagramma och uppdatera Du i Fokus varje dag. Har man bloggat så gott som varje dag i 10 år lägger man inte av pga en bröllopsresa! Å magasinet ska uppdateras med recept och restips med de platser vi besöker förstås. Så ni är välkomna att följa med  :-)

Allt är bokat med Ving, jag tycker allt funkar så bra med dem och blev glad när jag såg att de även hade kryssningar. Och den kryssning vi hade tittat på dessutom! Vi ville åka 2 veckor och gärna med ett stopp i Venedig. Den kryssningen hade flera resebolag, men den var faktiskt billigast hos Ving. Jag har varit på långkryssning förut och det är verkligen den ultimata semestern! Man blir transporterad på ett mycket behagligt sätt och kommer till en ny plats och ett nytt land varje morgon när man vaknar. Man ser massor och upptäcker platser man gärna besöker igen.

Något vi sagt att vi ska göra oavsett pris är att ta en gondoltur i Venedig, det är ju ett måste när man är på bröllopsresa! Sen blir det förstås rundturer i bla Rom och Kotor. Vi kommer ha massor att skriva och berätta om! Kom gärna med egna tips, om ni har, om de platser ni ser att vi ska stanna på.

Å när vi kommer hem blir det kalas! Väldigt enkelt med filtar i gräset, engångstallrikar, grillat och poolen öppen. För de vi tycker extra mycket om och tror kan förgylla vår dag. En salig blandning av människor som vi tror passar ihop och kan ha mysigt tillsammans. Det behöver inte vara krångligare än så. En enkel vigsel med familjen, en resa och ett myskalas.

Snart är det dax!


onsdag 13 april 2016

Tar lite hjälp...

I förrgår var det måndag och vägning igen. Återigen var det plus på vågen, bara 3 hekto men ändå. 4 hekto upp på tre veckor, när det borde vara neråt... surt! Om cirka 100 dagar gifter vi oss!

Det är svårt att hålla vikten. Många tycker det är svårt att gå ner till sk normalvikt, visst är det svårt och för mej tog det lång tid - men jag tycker att det är ännu svårare att hålla den nya vikten. och vill man som jag, gå ner lite till är det riktigt knepigt! Å då har jag att ta av.

Jag är inte smal, jag har kurvor och ligger på ett bmi precis under 25. Det finns fett både på mage och rygg att plocka av. Ett par-tre kilo till borde alltså inte vara någon omöjlighet. Det skulle förmodligen inte synas för andra, men för mej skulle det göra stor skillnad!

Så jag kämpar på. Jag tränar mina tre pass i veckan på Curves och visst känner jag att kroppen förändras, men likt förbenat är det fortfarande två magar och den övre minskar inte i omfång så det börjar se himla konstigt ut. Jag är alltså hyfsat smal i övrigt, men magen ovanför midjan är alldeles för stor. Och hur smal jag än blir så har jag ändå handtag på ryggen som jag avskyr!

Så nu tar jag hjälp! Nu ska fettet sprängas bort! Idag var jag tillbaka hos Maria på Total Hälsa och har påbörjat en behandling som heter Omorphia. 10 ggr ska två maskiner gå över mage och bröstrygg, så får vi se vad som händer. Det är ingen genväg, utan en hjälp på vägen. Jag ska fortfarande tänka på att äta rätt och träna, särskilt under behandlingen är detta extra viktigt, så får vi se om omfånget minskar. Den här behandlingen ska även vara positiv för oss med fibromyalgi, så jag hoppas på lite förbättring även där.

Ena maskinen spränger fettcellerna, den är riktigt skön och känns som massage. Den andra maskinen masserar runt de sprängda fettet och den känns som någon nyper en ganska hårt! Det gör ondare ju hårdare fettet är, på mej var det värst nedanför naveln. Jag som har en riktigt mjuk bullmage där trodde att det skulle vara värst uppe under bysten, men så var det alltså inte. Jag har mätt mej innan och tagit bilder och ska tillbaka på måndag. Jag tänkte mäta och fota inför varje behandling, så får vi se när det börjar hända något. Vissa ser skillnad direkt, andra efter ett par-tre gånger och andra efter sex-sju behandlingar. Det ska bli riktigt spännande att se när det syns något på mej!

Maria har fortfarande sitt erbjudande om 25% rabatt för alla grejer från K.Lundqvist. Gå in på hennes webbshop och ange Blogg25 i kassan. Där finns lite andra rabatter också, så det är bara att kika in och kolla.

Nu känns det ännu mer peppande att träna, springa och gå långa promenader med pälsbollen! Att veta att fettcellerna förbränns och försvinner ur kroppen för gott ju mer jag tränar känns toppen! Nu jäklar ska handtagen och magarna väck! Med bra mat, träning och Maria ska det äntligen hända något! Vänta ni bara! Resultatet kommer om några veckor  :-)

måndag 11 april 2016

Veckomatsedel V 15

Nu hoppas jag verkligen att våren är här för att stanna. Jag orkar inte med det här varannandagsvädret längre!!! Jag vill ha sol och värme, kunna gå ut barfota och äta alla måltider ute. Det är väl inte för mycket begärt i mitten av april? Eller?

Här är veckans matsedel. Som vanligt med Smartpoints (några även med PP) och länkar till alla recept. En blandning av kött, fisk och vegetariskt. Håll till godo och ha en riktigt fin vecka!

Måndag: Pasta Carbonara Leggera 10SP/10PP
Tisdag: Fisk i gräddig purjolökssås 3SP/4PP plus potatis
Onsdag: Fylld Aubergine 4SP
Torsdag: Skinkinlindad kyckling med färskost 6 SP plus potatis
Fredag: File i Dragon- och senapssås 4SP/5PP plus ris
Lördag: Potatis och tonfiskgratäng 7SP
Söndag: Pasta med quornfärssås 3SP plus pasta

Kommentera gärna när ni testat ett recept. Det är alltid roligt att höra vilka rätter ni och familjen tycker extra mycket om.


söndag 10 april 2016

Hudföryngring hos Total Hälsa!

Jag har lyft ögonbryn, förminskat brösten och lite annat smått och gott. En del kallar det skönhetsoperationer, för mej var det medicinskt nödvändigt. Ibland kan gränsen vara lite luddig.

När det gäller skönhetsingrepp så är jag öppen för det mesta! Mår man dåligt över sin näsa, så är det väl inte fel att fixa den? Har man mycket acneärr som man ogillar, så är det väl helt ok att ta bort dem? Precis som det är lika ok att låta bli. Det måste få vara upp till var och en!

Eftersom jag gjort en del ingrepp och berättat helt öppet om dem så får jag ganska ofta frågan hur olika behandlingar känns och eftersom jag oftast inte har en aning, så är jag ju tvungen att testa! Maria på Total Hälsa är den jag litar på, hon får göra vad hon vill med mej! Jag har börjat med en hudföryngrande behandling och jag kommer även att testa en behandling som tar bort pigmentsfläckar och en som spränger fettceller. Sen får vi se om det finns något mer som ni undrar över  :-)

Behandlingen jag gjorde förra veckan brukar man gör 3-6 gånger, men eftersom jag bara skulle känna hur det kändes och se hur det funkar så nöjer jag mej med en. Jag brukar vara ärlig och det ska jag vara den här gången också... det gjorde skitont!!!

Det funkar som så att en maskin med ett fyrkantigt munstycke förs över hela ansiktet och gör små hål i huden med hjälp av laser. Det känns ungefär som när man får upp stekflott på armen, men över ett större område och mycket längre tid. Det gör mer eller mindre ont beroende på hur fuktig hud man har och smärtan sitter i kanske en timme. Att bara behandla ansiktet tog cirka 30 minuter och sen var jag bra röd i nyllet ett par timmar efter. Smink och sol bör undvikas minst ett dygn för bästa resultat.

Men även om det gjorde ont så är jag imponerad över resultatet av bara en enda behandling! Jag trodde inte det skulle synas något alls, men jag ser en tydlig skillnad. Porerna på näsa och haka är numera osynliga efter att ha varit ganska djupa och stora. Bekymmersrynkorna är mindre och huden ser friskare ut. Tänk då efter fler behandlingar, jag kanske hade sett ut som 14 igen  :-)

Den här behandlingen är tydligen väldigt effektiv om man har störande acneärr och andra hudskador. Så även om den gör ont, kan jag faktiskt rekommendera den. Man kan få Emla, bedövningssalva, innan och det skulle jag starkt rekommendera. Skulle jag göra om det, så skulle jag absolut be om det!

Mina bilder blev inte särskilt bra, man ser ingen större skillnad. Klicka ni på dem blir de större och då kanske ni ser lite skillnad. Men när även Martin säger att han ser en viss skillnad men inte kan sätta fingret på det så tycker jag ändå att det säger en del. Jag har även fått höra att jag ser piggare ut.Och nog syns det på bilderna att huden ser friskare ut?

På onsdag är det dax att spränga fettceller... återkommer om det...

Just det! Maria som driver Total Hälsa vill ge er rabatt på alla doftljus, doftpinnar och andra härliga grejer från K.Lundqvist. Gå in på hennes webbutik och ange koden "blogg25" så får ni hela 25% rabatt!

Hojta om ni undrar över någon behandling så frågar jag Maria nästa gång vi ses. Jag är öppen för det mesta och kan testa det ni inte vågar  :-)


lördag 9 april 2016

Inte alls för mycket!

Jag har hört många säga att Jonas Hallberg och Rickard Söderberg bara är för mycket! Tyck det då, men ni har inte förstått nånting!!! Jag har haft förmånen att träffa bägge två och kan bara säga att de är precis likadana i verkliga livet som de är på tv, precis lika hjärtliga och engagerade. Ska man nå fram med ett budskap så måste man nämligen oftast banka in det i folk! Det spelar ingen roll vilket ämnet är, man måste prata, prata, prata och prata ännu mer för att folk ska förstå. Igår gjorde folk tydligen det...

För första gången verkar folk runt omkring i vårt avlånga land förstå vad det är Rickard propagerar för. På flera ställen på facebook har jag sett statusar där folk skriver "jag har haft lite svårt för Söderberg förut, men ikväll vann han mitt hjärta". Igår verkade folk förstå att det enda Rickard gör är att ge av sitt hjärta och på så sätt försöker skapa en hjärtligare värld. Han sprider godhet vart han är, i vilket forum han än är och han ger av sej själv oavsett om man är värd det eller inte, oavsett om man är mottaglig eller ej.

Rickard Söderberg är genuint hjärtlig och en man med ett mycket stort hjärta! Jag fattar inte hur han orkar! Så mycket skit han får för sitt engagemang, hot och skällsord. Både han och hans man lever under skyddad identitet och har förmodligen ett helvete titt som tätt. Ändå ger har inte upp! Han fortsätter att sprida kärlek och jag är helt säker på att han lyckats förändra ganska många på vägen.

Jag vill likna Rickard Söderberg med Nelson Mandela och nu sätter väl merparten av er i halsen. Men han har något lika speciellt som Mandela hade och kommer förmodligen att fortsätta sin kamp hela livet precis som Mandela gjorde. Kampen för det goda! Kampen för rättvisan och människors lika värde. En kamp som vi alla borde engagera oss mer i.

Vi behöver människor som Jonas Hallberg och Rickard Söderberg. Människor som bjuder på sej själva, är äkta och aldrig ger upp! De tror på människa, något som många av oss andra slutat med eller kanske aldrig gjort. Jag undrar vad det är ni tycker är för mycket med Jonas och Rickard? hur kan de vara för mycket? För mycket glädje? Skratt? Eller för mycket kärlek? Jag fattar inte..

Jag vet bara att jag älskar de här två tokstollarna och är glad att ha gjort deras bekantskap. Två riktiga pärlor som är enormt underskattade i sina underbara personligheter. Fortsätta vara precis som ni är, någon gång vinner det goda. Hoppas jag.


fredag 8 april 2016

Äntligen positiva besked!!!

Som jag berättade förra veckan var remisstiden för vårt namn på väg ut. Hade ingen klagat innan 1/4 så skulle namnet vara vårt.

Sedan dess har jag väntat spänt på brevbäraren varenda dag och kastat mej ut till brevlådan så fort jag sett den gula bilen köra förbi. Måndag och tisdag gick men inget besked kom, men det var så tidigt efter månadsskiftet att det var ok. På onsdagen var vi rätt säkra på att det borde komma, men icke... 

Igår var jag på äventyr större delen av dagen och när jag kom hem tog jag in posten och där låg det!!! Äntligen!!! Vårt namn är godkänt och efter en koll med skatteverket såg vi att Martin redan heter sitt nya namn. En nästan 10 månader lång process är äntligen över! Nu kan vi faktiskt ta ut hindersprövning när vi vill och gifta oss :-)

Så idag är Martin och fixar nytt pass så han har ett id att visa upp. Jag byter efter vigseln i sommar. Bröllopsresan är bokad i nya namnet, så även där kan vi pusta ut. Nu ska det bara bytas på ett gäng ställen och om några månader är det min tur.

Vad blev det för namn då? Vi försökte hitta ett på svenska men det är jättesvårt eftersom det inte får finnas eller likna något som redan finns. Vårt första förslag nekades direkt. Vi tittade bland engelska ord och på latin, men hittade inget. Då gick vi igenom ordlistan för woloff och mandinka, två av språken i Gambia och där fanns flera fina ord som vi lämnade in som efternamnsförslag.

Vårt nya namn är Jikita som betyder "hopp" på mandinka. Hoppet är det sista som lämnar en, så det passar bra in i vårt liv. Nu har vi ännu en koppling till mitt kära Gambia och det känns jättebra och helt rätt. Vi vet inte hur det uttalas på mandinka, men vi säger det som vi tycker känns rätt. Så får vi väl fråga någon när vi åker dit nästa gång. Tydligen finns ordet även på Swahili och betyder ungefär att man boostar sej själv och det blev ännu roligare när jag tittade på indonesiska där det betyder Fokus. Vi som döpt vårt magasin till Du i Fokus! Är inte det lite mysko?

Nu är alltså en stor pusselbit på plats, den största kanske? Namnfrågan är äntligen löst, vi kan ta ut hindersprövning och personbevis, betala resten av resan och pusta ut. Nu ska bara klänningen sys om, brudbukett beställas, vigselplatsen bokas, vigselförrättaren få sin licens och en massa annat. Sen säger vi ja, pussar varandra, drar på kryssning och har kalas efteråt!

Så skönt att detta är klart!!! Ett stort steg närmare bröllopet!!!

torsdag 7 april 2016

Nödlösningar

När man försöker gå ner i vikt lockar allt som är gott, fettigt och sött. Att ha bra grejer hemma är a och o för att man inte ska trilla dit och stoppa i sej en massa grejer som man kanske inte planerat för. Följer man Viktväktarnas program får man iofs äta precis vad man vill, men inte hur mycket eller ofta som helst. Ibland händer det saker i livet som gör att man tappar kontrollen och det är då de smarta nödlösningarna måste finnas!

Jag har levt efter Viktväktarnas program i snart 16 år. Jag har bara skrivit in mej en gång och kan väl säga att jag följer programmet 40 veckor om året av 52 möjliga. Jag är alltså varken slavisk eller fanatisk. Jag halkar av banan, men vet hur jag tar mej upp igen. Att veta sina styrkor och svagheter hjälper långt! Jag älskar godis och kommer aldrig i livet att sluta äta det och med planering får jag in det också i livet. Mina svagheter är att jag avskyr att laga mat och ofta är väldigt trött. Mina styrkor är att jag är jäkligt envis och vanemänniska.

Så vad gör jag när allt går åt skogen då? Till att börja med ser jag det aldrig som ett misslyckande. Jag är inte misslyckad bara för att jag går över mina dagliga SP någon dag, inte ens om det blir så flera dagar i rad faktiskt. Jag är bara misslyckad om jag inte kravlar upp på banan igen och det har hittills inte hänt. Jag kan ligga i diket i veckor, tom månader - men jag kravlar mej alltid upp igen. Då är man inte misslyckad, oavsett hur länge man legat i diket. Ingen som försöker igen och igen är misslyckad! Jag börjar aldrig om - jag fortsätter bara framåt!

Det är viktigt för mej att ha bra saker hemma som går snabbt att fixa! Skit i vad folk säger om halvfabrikat! Det är bättre att äta något halvdant som går snabbt och mättar än att inte äta alls eller köra förbi Donken och ta en superfet hamburgare varenda gång allt spårar ur. Jag har alltid tortillabröd, korvar och filéer från Hälsans Kök, pasta, tomater och ägg hemma. Med detta kan jag göra wraps, "pasta rosa", tunnbrödrulle, tortillapizza eller bara koka upp pasta, korv och steka ett ägg. Enkelt, snabbt och gott! Jag skulle kunna leva på mina vegowraps!

Blir jag sötsugen tar jag en banan, blev jag inte nöjd så testar jag med ett kokt ägg. Är jag nöjd då, så var jag förmodligen hungrig, är jag inte nöjd så behöver jag godis! Och då äter jag godis! Men jag har inget hemma, det går inte. Blir jag så sugen att jag bara måste ha något, så måste jag ta mej till centrum och då är dealen med mej själv att jag måste gå dit för att få äta det. Jag köper alltid åtta bitar av mitt favoritgodis som är 100 gram. Jag vet alltså att jag får, hur mycket det "kostar", en begränsad mängd, inget frustrerande förbud, inget misslyckande. Min lösning som passar mej, passar förmodligen inte alla.

Eftersom jag ville hitta ett sätt att leva när jag skrev in mej i augusti 2000, var det viktigt att hitta lösningar för livet. Inte för stunden. Inga förbud, utan lösningar som går att leva med. Lösningen med barn i hushållet blev att vi alla fick dricka läsk och äta godis på helgerna. Så hade man något att se fram emot. Inget förbud, till helgen fick man ju. Å det funkade! Sedan barnen flyttade är det dock lite si och så med den regeln... Det var också viktigt att hitta snabba maträtter som alla tycker om, de här är några av dem Pasta med krämig spenatsås, Vitlökskycklinggryta, Vitlöksräkor och Kassler i ugn och andra enkla grejer som korv och makaroner, köttfärssås mm. Mycket vitlök ser jag nu  :-)

Just precis nu är jag lite ofrivilligt nere i det där diket, det är mycket som händer. Jag äter mycket mat som jag inte själv lagat och är ute på roligheter med ingen träning eller koll alls. Men det är ingen svacka och det är inget misslyckande. Jag går massor och vet att det blir ordning till helgen igen. Vågen pekar snabbt uppåt, men den pekar neråt när det blir ordning igen. Dock inte lika snabbt ner som upp...  Livet är så, det går upp och det går ner. Inget att straffa sej för, bara upp på banan igen.

Man måste vara snäll mot sej själv! Vi är vår största mobbare och sabotör. Vi klankar ner på oss själva istället för att jubla när vi gör bra val. Vi vet vad som är bra för oss och ändå lägger vi krokben för oss själva. Uppmuntra, belöna. Lägg inte ut några "krokben", köp inte kaffebröd och godis om ni inte kan ha det hemma. GÅ och köp det vid behov. Förändra beteendet som en belöning och en investering i livet. Istället för att se det som en uppoffring och en kur.

Se er själva som viktiga!


onsdag 6 april 2016

Vårens glassar från Sia och Triumfglass med SP.

Då har vi provat oss igenom ALLA vårens nya glassar! Här hittar du glassarna från GB som vi testade för ett tag sedan. Den här gången gäller det Sia och Triumfglass. Jag slår ihop dem i samma inlägg eftersom de inte är lika många som GB´s glassar.

Sia

Kladdkakestruten är fantastiskt god med sina bitar av kladdkaka, kolasås och godaste chokladgräddglassen. En av mina favoriter denna säsong, men hela 17 SP!!!
Whisky är en glasspinne med Single Malt Whisky och rippel med whiskysmak, doppad i mörk choklad. Det till och med doftar whisky när man tar ut pinnen ur förpackningen! 15 SP.

FruktIs smakar fräscht av ananas och svalkar bra den dagen sommaren faktiskt kommer. 4 SP.


Triumfglass


Sunset är en isglass med apelsin-, citron- och jordgubbsjuice.  Fräsch, god och svalkande. 4 SP

Yollibox mini jordgubbe. Ekologisk frozen yoghurt med låg fetthalt enbart smaksatt med riktiga jordgubbar. En perfekt storlek och ett fräscht alternativ till gräddglass! 4SP

Maple Walnut, gräddglass med karamelliserade valnötter och lönnsirap med ett överdrag av vit choklad. 12 SP

Caramelita är en karamellgräddglass med karamellsås och karamellbitar i en spröd våffla med mandelflarn. Riktigt god! Också en favorit! 11 SP

Glasspinnen Frozt är en solklar flirt med alla barn. Blåfärgad glass med tutti-frutti smak med överdrag av isglass. Den här gillade jag inte! 5 SP

Summa sumarum: Står jag vid en glassbox och får välja vad jag vill så blir det antingen en Oreo-sandwich eller en Carmelita. De är kanongoda och hyfsat bra SP. Himla synd att isglass inte är min grej... det är ju mycket billigare i Points!