måndag 1 december 2014

Se mej hos Malou imorrn!

Häromdagen lämnade jag en kort kommentar på Malou efter Tio´s FB-sida. De efterlyste erfarenheter och tankar om ensamhet och jag delade kort med mej och tänkte inte mer på det. I fredags ringde Jenny från TV4 och frågade om jag kunde tänka mej att vara med i tisdagens program. Nä, sa jag, jag ska tjänstgöra i Tingsrätten och det är inte förhandlingsbart. Man säger helt enkelt inte ifrån sej ett pass där om det är inte något riktigt allvarligt skäl. Det här var inte ett sånt ansåg jag.

Men efter lite snack så lovade jag att iaf ringa Tingsrätten och prata med dem och förklara läget. Vilket jag också gjorde och i princip blev beordrad att vara med i programmet eftersom ämnet var så viktigt. Sekreterarna på Tingsrätten valde alltså att skaffa sej merjobb för att de tyckte att jag hade något att tillföra Malous program. Alltså var det bara att ringa tillbaka till Jenny och säga att, jo... jag kan väl vara med då.

Så imorrn är det dax! Vid 8.30 imorrn kommer en taxi och hämtar mej, jag blir sminkad och fixad och sen ska jag alltså prata om ensamhet. Ofrivillig ensamhet. Den där som gör ont och fräter söner inifrån. Ett ämne jag skrivit om massor med gånger och alltid är det någon som känner igen sej och kommenterar.

Att vara ensam är helt ok, så länge det är självvalt. Jag älskar att pyssla runt hemma i ett tyst hus och bara njuta av tystnaden och lugnet. Oftast. Men så kommer de där förbaskade helgerna, då det är kutym att man ska umgås och ha nåt speciellt att se fram emot. Jag pratar bla om nyår och midsommar. Dagar då alla frågar vad man ska göra och alla verkar ha häftiga fester planerade. Så säger man att man inte har något planerat men gärna hänger på om de får bjuda med någon. Då blir det tyst. Pinsamt tyst. Det går inte för sej att bjuda in sej på det sättet inte...

Ensamhet är tydligen väldigt fult och jag vet att vissa skäms för att de sitter ensam. Att ensamhet kan göra en väldigt sjuk och är farligare än rökning i vissa fall är inte särskilt känt. Men forskning visar att man kan bli alvarligt sjuk pga ofrivillig ensamhet. Och det kan jag skriva under på! Det är ett av skälen till att vi skaffade hund. Innan Baileys kom satt jag ensam varenda kväll när barnen hade somnat. Känslan av övergivenhet var enorm och då kommer automatisk känslan av värdelöshet. Man börjar undra vad man gör fel och vad som är fel. Är jag den enda som inte passar in? Tankarna blir destruktiva och efter ett tag var det så illa att jag avskydde varenda kväll och självklart var högtiderna värst. Så vi valde att åka bort vartannat nyår och sen skaffade vi hund. Allt för att mota bort ensamheten och skammen.

Allt detta ska vi alltså prata om imorrn. Halva Sverige ska få veta om min ensamhet och skammen som följer med känslan av att inte passa in. Ska bli intressant att se reaktionerna efter... om det blir några... titta gärna på programet och lämna en kommentar här om vad ni tyckte och era egna tankar.


14 kommentarer:


  1. Va kul Marlene då skall jag titta på dig. :-) Lycka till! ♥

    SvaraRadera
  2. Vet exakt vad du menar i ALLT du skriver om i detta inlägg. och jag tror fan jag är i det stadiet just nu, det där ensamhet gör en sjuk :/

    kram

    SvaraRadera
  3. Oj! Jag som bara lyssnar på radio, ska sätta klockan på TV och titta på dig! Jätteskoj! Då kan jag tänka "hon, där, henne känner jag"... hihi.
    Kram och lycka till ♥

    SvaraRadera
  4. Varmt lycka till! Ett viktigt ämne verkligen och alla har vi ju olika erfarenheter o tankar kring det. Starkt att du berättar, eloge till dig ♥

    SvaraRadera
  5. Vad spännande! Då ska jag titta. Det är så positivt att din blogg heter Fd ensamma mamman.

    Lycka till!

    SvaraRadera
  6. Synd att jag inte är hemma när det sänds, hade gärna sett det =)

    SvaraRadera
  7. Vad kul att du ska vara med! Synd att jag jobbar då och inte kan se det.

    SvaraRadera
  8. Nu har jag inte läst här så länge men jag förstår inte riktigt: När du talar om de förbaskade helgerna med ensamhet... då menar du väl innan du blev sambo?
    Om barnen är stora nog att fira på eget håll, kan väl du och sambon fira ihop? Och har ni lust bjuder ni i god tid in några gäster.
    Men den hemska ensamheten gäller den ofrivilliga, tänk på det.
    Själv lever jag i en självvald ensamhet och vill alltså ha det så.

    SvaraRadera
  9. Så intressant på alla plan. :-)

    Önskar dig all lycka till i programmet idag. Ska titta med stort intresse. Skriver också mycket om ensamhet, ofta förklätt i olika andra frågeställningar...

    SvaraRadera
  10. Jag sitter bänkad framför tvn ♡

    SvaraRadera
  11. Nu skrev jag för tredje gången men kom inte upp!??:(

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det va jag som inte bege hur man gjorde först. Skriver min livs historia senare för den blev så lång. Har reumatism så nu måste jag vila händerna ett tag.
      På återseende Marlene ha en bra dag PS. Tycker du vart mycket modig som berättade om dit liv i tv...kram/ Mikael

      Radera
  12. Måste säga att jag inte förstår dig. Du har tydligen många bekanta och vill allra helst bli bjuden på en brakfest någon gång. Jag har några bekanta (genom min man) men det jag saknar är en eller två verkligen vänner som jag skulle kunna prata med om vad som helst. Det är inte vilken bekant som helst som blir en sådan vän. Har haft en sådan vän i mitt liv och vad jag saknar henne. Hon drog sig undan mig utan att tala om varför och försvann efter 25 års vänskap. Men jag behöver inte sällskap hela tiden, det är en person utanför familjen som kan ge stöd jag vill ha. Och som jag också kan få betyda något för, så klart.

    SvaraRadera
  13. Åhh detta ämne var viktigt, tungt och som min egna spegelbild tyvärr :-( Kände på en gång skulle man inte kunna starta någon grupp för dom som vill att lära känna lite nya vänner, ta vara på dom tunga ångestfyllda stunderna och att istället dela dom med nya vänner!! :-)
    Vad säger du/ ni???

    Mvh Renathe

    SvaraRadera

Jag blir så glad av ett litet fotavtryck: